Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle djupt hafva känt förlusten af sin trolofvade, general
Duphot, hvilken blef mördad vid upploppet i. Rom den 28
december 1797, året innan hon skänkte hand och hjerta
åt general Bernadotte: en skatt, som mången afundades
honom, och som general Duroc, hertig af Frioul,
värderade för högt, att sjelf knyta andra hand.
På gränsen mellan ungdom och medelålder, bibehöll
Desideria vid sin första ankomst till Sverige ännu smaken
för den förras nöjen. Dans var hennes käraste tidsfördrif,
och hennes första fråga till unga fruar och flickor, som
fingo den äran att blifva henne förestälda var oftast: “Är
ni road af att dansa *)?“ Om hon också aldrig gjort
denna fråga, borde man kunnat gissa, att kronprinsessan
skulle älska detta nöje; ty äfven furstinnor äro fruntimmer,
och hvilken qvinna, med eller utan krona, skulle ej gerna
vilja visa sig med fördel? Med en fot, som hade gjort
Cendrillons förtviflan, måste hon tycka om dansen, der just
foten är uppmärksamhetens medelpunkt.
Arffursten Oskar, så ung han var, saknade icke fröet
till både stora och små handlingars driffjeder: ärelystnad.
Sedan löjtnanten baron Mörners påhitt att erbjuda svenska
tronföljden åt prinsen af Ponte-Corvo tagit en allvarsam
vändning, blefvo general Wredes, den äldres, besök i
marskalkens palats en sjelfskrifven följd, och han medförde
dit sin son, sedermera general Wrede den yngre. Honom
tog Oskar en dag vid handen och ledsagade honom i ett
rum, hvars väggar voro prydda med taflor. “Detta,“
yttrade prinsen, pekande med triumferande uppsyn på
Josef Bonapartes afbildning, “är min morbror, konungen af
Spanien; och detta,“ härvid utvisade han en annan tafla,
“är kejsaren, konung Josefs bror *).“
Oskars utseende i barndomen lofvade icke hvad det
sedermera blef. Hans hy var mörk som spaniorens, hans
anletsdrag skarpa, och intet spår syntes ännu till den
.mildhet, som småningom utvecklats till det öfvervägande draget
i hans ansigte, så väl som i hans skaplynne. Hans
spensliga och magra växt alstrade till och med farhågor, så
mycket bittrare, som svenskarne redan bygde stora
förhoppningar på det tidiga allvaret i hans väsende, och med
nöje erfor o att Karl XIII förlänade honom den titel “her-
’) Historiskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
