Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
got, som anslog uppmärksamheten. Men vid närmare
granskning läste man likväl i den enas väsende en viss
slug tilltagsenhet, med föga anspråk att göra sin egen
personlighet gällande; i den andres fast beslutsamhet, med
oinskränkt förlitande på sitt eget jag; och i den tredje
upptäckte man ett ostadigt, lidelsefullt, lättsinnigt
qvick-hufvud, med ledig värdighet i sätt att vara, som mera
vitnade om umgängen i högre kretsar, än den näst
föregåendes stela, konstlade förnämhet.
Den förste var vakthafvande adjutanten, baron Otto
Mörner, utom hvilken ganska säkert inga uppvaktningar
någonsin kommit att ega rum på Stockholms slott hos den
furste, som nu fått uppdrag att utöfva regentskapet. Den
andre, nyss tillförordnade statssekreteraren för handeln och
finanserna Wirsén; den tredje, revisionssekreteraren baron
Ludvig Boye.
Det dvärgartade triumviratet tycktes inbördes vilja
med blickarna mäta, om intet fingers bredd kunde räknas
den ene eller andre till godo. Men hvar för sig
öfver-gåfvo de hoppet på detta slags öfverlägsenhet, tröstande
sig, den ene med vissheten, att häfderna skola förvara hans
förflugna idrott; den andre i medvetande af sin förmågas
oumbärlighet; den tredje, med minutens fröjder.
Med mycken artighet bjöd Mörner de begge herrarne
taga plats i en soffa, medan de afbidade företräde hos
kron-prinsen-regenten. Wirsén satte sig, utan att besvara
höf-ligheten annorlunda, än med ett illa lyckad t försök att böja
nacken framåt. Han syntes tankspridd, eller djupsinnig,
allt som man behagar uttyda stillatigandet, under det
ögonen voro orörligt lastade på en punkt. Boye åter bemötte
Mörner med okonstlad artighet, och öppnade ett samtal i
likgiltiga ämnen, hvilket han underhöll med mycken
lif-lighet, äfven sedan en mängd andra personer tillkommit.
Ty rummet uppfyldes småningom af sökande och
uppvaktande. Det gör tillfyllest att bland denna skara fasta
läsarens uppmärksamhet blott pa den för sina infall bekante
kaptenlöjtnanten af lifdrabanterne grefve Bobert von Bosen
och på ett mörklagd t fruntimmer, åt h vars fägring frätande
bekymmer beredt ett uttryck af svårmod, som ej
ursprungligen låg i hennes lynne. Hon höll vid handen ett barn
om sju eller åtta år, hvilket förblef stående vid hennes
stol, då hon fick anvisning att sätta sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>