Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig, att öka dessa upphetsades rus och ådraga dem nya
synder! Huru har ni läst er bibel, herre?“
“Gud är mitt vitne,“ stammade presten, hviskande,
“att det är mot min vilja, de här förvildade menniskorna
släpat mig med sig. Man måste ju i första rummet frälsa
sitt lif, för att sedermera kunna helt och hållet egna det
Gudi.“
“Hvad är det prestdjefveln sätter i gubben för
sattyg ?“ skrek en husman, med bister uppsyn. “Vill han
ta fram källarnycklarna med godo?.. . Hä?“
Och Macklean, som uttalade ett bestämdt “nej“, hade
i nästa ögonblick varit förlorad, om icke just nu trenne af
hans egna underhafvande kommit inspringande i rummet,
och enstämmigt förklarat, att hela Svaneholms gods skulle
beväpna sig och hämnas, om man rörde ett enda hår på
deras gode husbondes, deras fars hufvud.
“Nå, så låtom den gamle tjurskallen vara!“ ropades
ur högen, “efter det hörs, att han brukar stå på allmogens
bästa. “
Den halfrusiga skaran svärmade i vild oordning sina
färde. Under vägen, der de träffade Mackleans tjenstfolk,
ville de på dessa försöka sin styrka och hade redan fattat
tag i Jakob, då någon anmärkte, “att gubben dock behöfde
sin betjent,“ hvarvid han genast lössläpptes *).
Baron Macklean satt emellertid qvar vid skrifbordet
och återtog granskningen af räkenskaperna; men då han
märkte, att bönderna lemnat dörrarna öppna i alla rum de
genomgått, ringde han på sin betjent och yttrade till denne,
med oförminskad sinnesköld: “stäng igen efter de bestarna,
Jakob!“
Ty
mot hans bröst hvälf härar, verldar hvälf:
hvad har Cato (Macklean) emot dem? — sig sjelf!**).
Stormen hade lagt sig, jäsningen var kufvad, faran
förbi; men sista uppträdena af sorgspelet återstodo, och de
voro icke de minst bedröfliga för dem, som i de
förestående utfört någon roll. På Löfvestad hos general v. Pla-
*) Anf. st. sid. 12.
**) Den Vise. Skaldestycke af Tegnér.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
