Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
herskaren, samt bemärka och inberätta till herskaren i
vester.
Hon kom, hon syntes, hon hade segrat.
Ur Tuileriernas ännu varma kejserliga bädd, gick hon
till hvila i vinterpalatsets. Det står derhän huru hon
utförde Napoleons värf; men efter första samtalet med
Armfelt insåg Alexander hvad nytta hon kunde tillskynda lians
statsplan; och tvänne kejsares älskarinna afreste från
Petersburg till Stockholm, för att fängsla ännu en furste*
och efter att hafva, i Napoleons tjenst, ockrat med sina
behag hos Alexander, för dennes räkning erbjuda les beaux
restes åt Karl Johan.
Anledningar förefinnas till den förmodan, att hon
lyckades i sitt uppdrag och icke saknade inflytande på det
förtroligå närmandet mellan kejsaren af Ryssland och
Sveriges kronprins. En af desses adjutanter uppräknar henne
“bland de märkvärdiga personer, som besökte h. k. h.
kronprinsens salong denna märkeliga epok, eller för hvilka han
(adjutanten) eljes blef presenterad eller till hvilka han blef
skickad *);“ och det är temligen känd t, att fröken Koskull
icke ur luften hemtade orsaken till sin svartsjuka.
Den sköna fransyskan var icke så stolt, så grym, att
inskränka till en enda våning i konungaborgen
användandet af sin tjusande trollkraft. Om hon ansåg sig kunna,
utan vanära, hafva vissa svagheter för en prins, satte hon
sin ära i, att fängsla allmänheten genom öfverlägsenheten
af sitt konstnärskap. De svenska penningarna funno
mycken nåd för hennes ögon, och hon begagnade ett sätt att
försäkra sig om tillopp, i synnerhet på de dyrare
platserna, som gjorde trängseln i hennes hemvist, för att få
köpa inträdeskorten, större till och med, än på operan, för
att få se henne på skådeplatsen. Ty liggande i sin säng
sålde hon sjelf dessa inträdeskort, och den som fick mätta
sin syn med detta hufvud, hvilande på den hvita
svan-dunskudden, hvilket målaren skulle ansett som en eröfring
åt sin duk; denna hals, dessa armar, som bildhuggaren
skulle önskat sig till mönster — den hade redan fått full
valuta för sina penningar, och kunde betrakta sjelfva
skådespelet som en vinst på köpet.
*) Biografiskt lexikon; femte bandet, första häftet, artikeln: af
Forsell; sid. 20 i noten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
