Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blef landsflyktig i följd af katastrofen 1792. Domen och
våra lagar gjorde honom arflös; men naturens lag och mitt
samvete tilläto mig ej, att låta denna grymma hämd för
ett längesedan försonadt brott gå i verkställighet. All
lösegendom på Ström lät jag försälja, och öfverskickade
beloppet till Ribbing, som är gift och bosatt i Paris. De
stora och verkligen dyrbara väggfasta speglar, som funnos
här i min brors och svägerskas tid lät jag utbryta och
försålde bland det öfriga lösboet; ty nog hjelper jag mig
fram, dem förutan, mina återstående dagar; men för den
stackars Ribbing är hvarje louisdor af vigt.“
“Ni är en lika ädel som besynnerlig men niska, baron
Macklean,“ återtog drottningen; “jag påminner mig nu,
huru ifrigt ni lade er ut hos min gemål, för att skaffa
Ribbing tillåtelse att på några månader återkomma till
fäderneslandet, och tillbringa dem här på Ström hos
sin mor.“
“Det var ju helt naturligt, ers maj:t!“ anmärkte
Macklean, “att den arma modern skulle önska, innan sin död
ännu en gång återse och omfamna sin olycklige son. Hans
maj:t konungen hade vid flera tillfällen täckts uppmana
mig, att utbedja mig någon nåd. Jag åberopade och
begagnade nu detta höga löfte, och utverkade på detta sätt
Ribbings återkomst på några månader, mot den utfästelse,
som jag heligt höll, att han under tiden ej fick lemna
Ströms egor.“
“Och huru var han till mods? Yar han lika vacker,
som när han reste ut?“ föll drottningen lifligt in.
“Aldrad, naturligtvis,“ svarade Macklean, och höjde
axlarna. “Tjugu års frånvaro och tjugu års sorger
förändra betydligt en menniskas utseende; men vid det bästa
lynne, till och med merendels skämtsam, hvartill väl
bidrog glädjen att återse sin mor och sin fosterbygd.“
“Nå, men jag är riktigt nyfiken att få höra hvad han
tänkte om de begge stora fienderna, förre kejsaren i
Frankrike och vår nu varande kronprins. Ribbing lärer väl
längre tid ha sett dem på nära håll?“ sporde drottningen
enträget.
“För sina tankar, ers maj:t, är man endast Gud
räkenskap skyldig,“ svarade Macklean. “Och i sina yttranden
om allt, som angick statsförhållanden var Ribbing, af en
bitter erfarenhet och grannlagenheten af sin ställning der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
