- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 1 /
253

(1881) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Äfven i gardisternas vaktstuga voro officerskorpsens
sammanträde i ordersalen, Natt och Dags förmenta
förbrytelse och koffertens innehåll ämne för undran och
spörsmål.

“Hvad kan han väl ha gjort?“ yttrade en.

“Stulit, kära du! Det är klart som dagen.“

“För fan i våld! Det är väl icke möjligt?“

“Möjligt? Jo, djefvulen i min syndiga själ är det icke
säJcert! och det var tjufgodset, som låg i kofferten, och
som han nu fick lof att krypa fram med och gifva
till-baka.“

“Han hade icke tagit litet heller! Stark och Storm
kånkade på kofferten, så att svetten lackade af dem.“
“Någon bland oss skulle ha burit sig åt på det sättet!
Då hade man fått se på annat slag! Det hade ej stannat
vid att ge igen det stulna och få litet skrupens inom lyckta
dörrar. Vi hade, ta mig fan! fått pina hett först hos Olle
i polisen*), så vid Rätten, sen på Smedjegården och sist
fått släppa till ryggtaflan på Träsktorget. Men, kantänka!
den som är af adeligt blod, han får stjäla hur mycket som
helst, och är lika god karl för det.“

“Ja, du säger något, Hurtig! I fjol våras när Pihl
snattade bara några hetväggssemlor, slantar och trasiga
hackor, som lågo i lådan hos käringen i bagarboden vid
Hötorget, då blef det i blinken ransakning och utslag, och
han ströks ut ur rullorna. Det gick icke så hemligt till,
som nu med fänrik Natt och Dag; men Pihl var också
icke adelsman, han, kan tänka!4<

Den arme adelsmannen, den oskyldige författaren, den
tänkande krigaren, den stadgade ynglingen lemnade
Fre-drikshof med en missdådares qval och föga bättre än en
missdådares rykte. Hans okunniga, lättsinniga, rucklande
kamrater och förmän ansågo nästan som brott, att han
nedlåtit sig till pennan och att han med henne afslöjat
värjans lumpenhet i fredstid; och soldaterna togo för
af-gjordt, att han syndat mot sjunde budordet och
Missger-ningsbalken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:37:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/1/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free