Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fitz Gerald gjorde väl egentligen les honneurs för det
engelska köket; men gjorde det så grundligt, så en grand,
seigneur, att det som ett afbrott i Stockholms öfriga
förnäma umgängeslif den tiden bidrog att öka dess
omvex-ling och förlustelser. Det var likväl ett hus endast för
det kraftiga könet. En fruntimmersmage skulle svårligen
kunnat smälta dessa rost-beefs, under hvilkas tyngd bordet
svigtade, dessa plum-puddings med sås af brinnande rumm;
och de starka, men utsökta vinernas öfverflöd egnade sig
snarare att dränka, än att lifva känslan och. kärleken.
De fingo så mycket högre flygt i nederländska
ministerns hus, der tiden att aflägga besök stod i ett visst
förhållande till engelska sändebudets sena måltidstimme
och långvariga bordsittning; ty fru von Dedels förmak
öppnades vanligen efter skådespelens slut. Ministern,
hennes man, en allvarsam, förståndig, flegmatisk holländare,
var till sitt yttre så, hvad man kallar “osynlig", att han
vid sidan af hvilken behaglig qvinna som helst endast
skulle tjenat till, att som motsats göra henne mera
bemärkt: huru mycket mer vid sidan af en engel, på hvilken
man knapt saknade vingarna, när denna luftiga skepnad,
med fot af en karit, med fjet af en sylfid, sväfvade fram,
och smålöjet sprack ut ur munnens rosenknopp, kring
tändernas perlrader, hvita och glänsande som marmorn, och
de stora ögonen, strålande som fästets azur, ömsom med
sina skalkaktiga blickar genomborrade hjertan, ömsom smälte
dem vid smäktande lågor. Och en hy, som Södermark
knapt kunnat återgifva på duken! ett hull, urbildligare än
danelserna af Sergels mejsel!
Eru von Dedel, född af det stora, rika, mäktiga huset
v. Schimmelpenningk, tillhörde således redan vid sitt första
inträde i verlden de högsta samhällskretsarna, hvilkas fina,
otvungna sätt och takt hon medförde öfver allt. I hofven
kände hon sig hemmastadd; i förmaken var hon skapad
att gifva ton. Lady Strangfords afresa från Stockholm
drog ett moln af saknad öfver fru von Dedels sköna panna:
de voro .vänner; det var kanske hennes enda vän bland
mängden, som hycklade vänskap, men frättes af afund.
Dock, solen skingrar snart sommarens skyar, och under
solvärmen af sina triumfer fann hon sig tröstad af det ena
könets lika odelade som hänryckta hyllning, och af det
andras låtsade deltagande. Sjelf låtsade hon ej om, att
Karl Johan och svenskarne. II. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>