Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som på honom verkade ännu pinsammare och mera
omedelbart. Han blef nämligen i Preussens hufvudstad illa
ansatt af borgenärer, och sedan han bringat till slut den
hemliga, högvigtiga underhandling, han för det nya svenska
konungahusets räkning bedrifvit med preussiska hofvet,
genom dess öfverkammarherres, preussiske Svarta Örns
och svenske Serafimer-Riddaren furst Wittgensteins kanal
(hvarom mera framdeles), lemnade Dehn Berlin och slog
ned sina bopålar i Stockholm, hänvisande, da han här
lagsöktes, till sin tjenstebefattning i Preussen, och tvärtom,
der ansatt, till sitt hemvist i Sverige, hvarest han blott
tillfälligtvis, som det då hette, uppehöll sig, under
förevändning att hafva tillsyn öfver Karl Johans enskilda
egendomar. Denna befattning var dock ingalunda hvarkefc
hans enda eller hufvudsakliga. Han begagnades
fortfarande här hemma att fästa uppmärksamhet vid och
redogöra för både allmänna och enskilda ställningar och
förhållanden, bland hvilka det låg i sakens natur, att de som
kunde spanas i ryska ministerhuset skulle för då regerande
konungen företrädesvis ega intresse. Dehns fina
belefven-het, qvicka och innehållsrika samtal, stora beläsenhet, hvars
förkofran utgjorde hans lediga stunders käraste tidsfördrif,
vidsträckta verldskännedom och hafda beröringspunkter med
nästan allt utmärkt i Europa under århundradets första
årtionden: allt detta borde göra honom till en välkommen
gäst hos general Suchtelen. Det dröjde ej länge innan
Dehn hos honom blef som barn i huset och en påräknad
medspelare vid grefvens whistpartier. Men den slipade
värden kom snart under fund med, att hans slipade gäst
hade någon biafsigt med sina täta påhälsningar. Långt
ifrån att Suchtelen efter denna upptäckt såg Dehn mindre
gerna, fördubblade han tvärtom emot honom fryntlighet
och bjudningar. De begge diplomaterne, med och utan rang,
genomskådade hvarandra — meddelade sig åt hvarandra
— affunno sig med hvarandra . . . och så blef
generalkonsuln Dehn en dubbelt vigtig person, som alltid hade
något att i förtroende nämna: för Karl Johan om ryska
ministerhuset, och för general Suchtelen om svenska
ko-nungaborgen. En man med Dehns erfarenheter och på hans
ståndpunkt kunde ej vara okunnig om ordspråket: “något
för något och intet för intet“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
