- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 2 /
67

(1881) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Baron Fabian Wrede. “Kommer jag för sent? Är
det dager ännu hos hans maj:t?“

Baron Sixten Sparre. “Vi kunna vara lugna. Grefve
Brahe gick nyss in och Dotta*) har icke kommit ut igen
med rakdonen.“

En stund derefcer gick Dotta genom rummet,
kommande från sängkammaren, och något senare grefve Brahe.
Slutligen slogos * dubbeldörrarna upp och konungen sjelf
utträdde. Hans blick, mörk som decembernatten, öfversåg
flyktigt omgifningen. Ej ett ord, knapt en rörelse med
hufvudet, som ej ens kunde kallas nickning, utgjorde
mor-gonhelsningen.

Sparre (förstulet hviskande till Wrede). “I dag lära
vi få muntert! Det är en Guds nåd att ingen vet, huru
vi tillbragt förmiddagen."

Wrede (på samma sätt till Sparre). “Jag skulle
gerna anslå hela min vinst till en hyrkusk, för att hemta
hit fruarna Dedel och Flach, som kunde ge lynnet en
annan färg.“

Konungen (till en af de uppvaktande). “Hurudan är
jagten här kring B,osersberg?“

“Jag vet icke, ers maj:t! Jag har aldrig jagat här i
nejderna.“

Konungen (till en annan). “Är fisket lönande kring
stränderna ?“

“Derom kan jag ej upplysa ers maj:t. Jag har aldrig
försökt det.“

Konungen (med tonvigt till baron Wrede). “Har
viran slagit lyckligt ut på morgonstunden ?o“

Wrede (studsade; med fattning). “Åh ja, ers maj:t,
så der temligen.“

Konungen (allvarsamt, med bister uppsyn). “Ni är
en förlorad menniska. Ni kan ej kufva er olyckliga lidelse
för spel, fastän jag sagt er, att detta tidsfördrif utgör min
afsky, och oaktadt ni så godt som lofvat mig att lägga
bort kort, en gång för alla.“

Wrede (som hunnit återhemta sig). “Ers maj:t är
för ädelmodig, att icke förlåta mig denna gången, och
hvad framtiden angår, lofvar jag ers maj:t heligt, att al-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:37:43 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/2/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free