Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bemödande att göra allt hvad som hör till min skyldighet,
torde jag likafullt bli ett offer för kabalerna. Yore ej
tiden mig så högst dyrbar, i anseende till göromålen här,
skulle jag genast resa till herr baron. Men om tisdag
lärer hans maj:t komma hit. Jag får väl då höra hvad
verkningar vaktmästarens och oldtfruns anläggningar haft.
Med allt förakt för dessa personer och deras handlingar,
skall jag emottaga min lexa, endast den icke utgår på en
genast skeende hänflyttning, som skulle medjora många
bekymmer för en fattig man, i så olaglig tid. Att
försvara sig torde icke tillåtas, kanske lönar ej heller
mödan. Det vore för vidlyftigt här detaljera allt. Det är
ock mindre nödigt; ty herr baron föreställer sig, såsom
kännare af saken, allt ändå. Men muntligen skall jag
hafva äran, med det första, jag kan se mig god vara ifrån
två dagar, komma till herr baron. Jag inser klart, att
det icke är möjligt för mig, att sedan jag för ett år sedan
förlorade stödet uti herr baron, taga mig fram här: jag
säger att det är platt omöjligt. Jag har af alla både
kropps- och själskrafter bjudit till att på det hederligaste
vis göra allt hvad som hörer till min pligt, och ändå får
allt ett vanstäldt skick. Gud och baron anropar jag
gemensamt, att väl förhjelpa mig härifrån till någon man,
der icke ens goda namn och rykte blir så lätt bortröfvadt
som här. Jag vill, jag kan ej vara här, om jag än fick
tunnor guld i lön. Jag förlorar omsider har hvad jag
sätter högsta värde på och min enda egendom, hittills
räddad: hedern, oberäknadt hvad det verkar på mitt
humör." — — —
3.
»Rosersberg den 2 oktober 1820.
Högvälborne etc.
Här har varit mycket rafistulerande med
räkenskaperna, redan innan tiden var inne för deras aflemnande.
Sist var Eöslein här och gick noga dem igenom, samt tog
i öfrigt skriftlig kännedom om allt som rörde egendomen,
till och med: huru många pund ho det kan blifva; huru
mycket säd; huru mycket halm i pundet efter säden, m. m.,
som är allt för beniga frågor. Roslein hade sig uppdraget
att uppsäga bönderne och torparne samt äfven mig, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
