Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
senare redbarare bevekelsegrunder, den verksammaste
häf-stången.
“Således en ytterligare åderlåtning på min
handkassa !“ utbrast konungen, “men, får gå! blott ändamålet
vinnes. Ni ser, Cederström, hvad jag vill göra för er.
Oinskränkt tillgifvenhet, lydaktig undergifvenhet, djupt
känd taoksamhet räknar jag på af er för lifstiden tillbaka,
begriper ni?“
“Så länge en blodsdroppe finnes i mina ådror tillhör
den min konung, huru helst ers maj:t täcks befalla,“ gaf
Cederström till svar, “men den svåraste stötestenen
återstår. Hvem skall underhandla med de begge rådena?“
“Och det frågar ni mig!“ tog konungen till ordet,
med rynkade ögonbryn. “Här i landet är det då icke
nog, att man betalar fiolerna, man måste tillika spela dem
sjelf. Det är ju er hela tillställningen gäller, käre
Cederström! Det är ju icke jag, som deraf personligen har
nytta eller skada? Det är ju blott för att hjelpa er ur
klämman, af vänskap för er, begriper ni, som jag är
beredd att göra uppoffringar och förunna nådevedermälen åt
folk, om hvilka jag, förr än nu, aldrig hört talas. Men
icke bör ni rimligen kunna begära, att jag derutöfver äfven
skall tänka för er.“
“Det är ers maj:ts eget fel,“ anmärkte baron
Cederström, oförsagdt, med leende uppsyn, i det han med sitt
ena öga blickade Karl Johan stint i ansigtet. “Ni har en
gång för alla skämt bort svenskarne, nådigste herre, med
att tänka för oss; och då vi alla samt och synnerligen ej
se annat än mörker sväfva för våra förstånd,, utgör ers
maj:ts snille vår ledstjerna och upplyser äfven de dunklaste
vrår, der vi på egen hand ej ens mäktat trefva oss fram.“
Konungens uppsyn klarnade; han klappade
Cederström vänligt på axeln och yttrade: “Välan! Jag inser
att iag ej slipper er, innan jag sjelf hjelpt er till rätta.
Ni törs icke tala vid de der begge herrarne, det finner
jag nog, ty hvarken skulle det anstå er, eller skulle de
tro de utfästelser, ni förespeglade dem. Till ingen af edra
kamrater i statsrådet kan ni vända er; de spela vid detta
tillfälle under täcke med riksdagshjeltarne, och skulle
ingenting hellre se, än att ni blefve skymfad. Grefve
Sandels är deremot rätte mannen för denna underhandling.
Som president i krigskollegiet är han Askegrens omedel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
