Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
återkomma till det ämne, för hvilket ers maj:t täckts nu
anbefalla vår inställelse: månne det ej följdriktigast skulle
öfverensstämma med den visa försigtigheten af ers majrts
statskonst i allmänhet, att afbida de stora makternas, och
isynnerhet vår östra grannes, beslut rörande neapolitanska
angelägenheterna, innan hans maj:t konungens af begge
Sicilierna bref besvaras, och att tills vidare anse det som
non avenue?“
“Jag har nu hört edra meningar, mina herrar! och
skall framdeles underrätta er om min vilja,“ yttrade
konungen, i afsigt att bjuda de begge grefvarne farväl; men
grefve Engeström anhöll, att få ytterligare upptaga några
ögonblick af monarkens tid med anmälan om tillsättningen
af den lediga ministerplatsen i Wien.
“Alltför gerna! herr grefve, och hvem vill ni föreslå ?“
frågade Karl Johan.
“Först torde jag böra i underdånighet nämna, att
furst Metternich i ett enskildt bref till mig förordat
nuvarande legationssekreteraren vid ers maj:ts beskickning
hos österrikiska hofvet, baron Nils Palmstjerna; men ni
lärer täckas nådigst draga er till minnes, allernådigste
herre! att det anses som en brist på uppmärksamhet mot
det hof, der minister anställes, att dertill nämna samma,
person, som omedelbart derförut varit legationssekreterare
på samma ställe. Det vore således föga grannlaga mot
Wienska hofvet, och lärer ej gå an, att gifva denna
ministerpost åt baron Palmstjerna, åtminstone icke innan han
förut varit envoyé vid något annat hof.“
“Och ni säger,“ upprepade Karl Johan, “att furst
Metternich förordat och begärt Palmstjerna till svensk
minister i Wien?“
“Ja, allernådigste herre!“
“I sådant fall,w fortfor konungen, småleende,
“utnämner jag honom dertill, och ni kan vara lugn, grefve
Engeström! både i afseende på etikettsbrottet och dess
äf-ventyrliga följder. Eller huru? grefve Wetterstedt! Är
ni af min, eller af herr statsministerns tanke?“
“Vid närmare eftersinnande, nådigste herre!“ svarade
hofkanslern, “lärer herr grefve von Engeström sjelf finna,
att, efter hvad sålunda föregått, ej mer än en mening kan
ega rum, den, nämligen, som ers maj:t täckts uttrycka.44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
