- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 2 /
182

(1881) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“kornprinsen“ *), hvilket går förbannadt lätt att förvexla
med kronprinsen.“

Foch. “Han må kallas hvad som helst och vistas
hvar som helst, så är det åtminstone en landsman, vi ej
behöfva skämmas för, utan som tvärtom gör heder åt
svenska namnet. Han umgås öfver allt i de bästa
sällskapskretsar, både ur konstens, literaturens och rangens
synpunkt. Han berättade i sitt sista bref, att han i Florens
bevistat en karnevalsbal hos Napoleons svåger, prins
Borghese, och der blifvit förestäld för dennes broder, prins
Al-dobrandini Borghese, hvilken, som krigsrådet lärer minnas,
fick det ena af de Serafimerband, salig kungen
öfverlem-nade till kejsarens förfogande genast vid fredsslutet med
Frankrike 1810. Hans maj:t har sedermera, efter
Napo-leons fall, dragit in hans och hans anhöriges blå band och
låtit förklara, bland andra, prins Borghese för död. När
han nu fick höra att Askelöf var svensk, yttrade prinsen
till honom: “Jag vet, att jag i Sverige blifvit förklarad
för död; men ni ser nu att jag lefver, äfvensom att jag
har i godt behåll serafimerorden och lär den **).“

Röslein (ifrigt). “Expeditionssekreteraren Askelöf måtte
väl tillrättavisat den oförskämdheten som sig borde;
åtminstone, om det varit till mig man understått sig, att yttra
något så vanvördigt om hvad min allernådigste herre täcks
göra och låta, skulle vederbörande fått höra ord och inga
visor, och jag skulle sedermera hastat, att i underdånighet
anmäla förloppet.“

Foch (spefullt). “Derom är jag öfvertygad: men
Askelöf är just ej af det inställsamma folket; och om icke nu
af herr krigsrådet, befarar jag, att hans maj:t aldrig får
veta Askelöfs sammanträffande med prins Borghese. Gud
gifve han vore en smula meddelsammare rörande vårt
span-målsföretag!“

En betjent inträder och hviskar till baron Foch:
“Någon som heter Pira står i kapprummet och ber att få tala
med herr baron.“

Foch (häftigt). “Pira! .. . Pira! från Italien, det hörs
på namnet. Säkert någon som öfverför muntliga fram-

*) Historiskt.

**) Anekdoten är hemtad ur svenska Minerva tisdagen den 31
juli 1845.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:37:43 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/2/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free