Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under det föregående samtalet hade ett par andra
masker i korridoren ntanför oxögat blifvit uppmärksamma
på de ord, som yttrades, från hvilka gissades på ett
hemligt möte och ett efterlängtadt mellan fyra ögon. De
gjorde å sin sida alla möjliga ansträngningar för att blifva
inlåtna; men vaktmästaren förblef sin första
öfverenskom-melse trogen.
“Mitt beslut är fattadt,“ yttrade då den ene af dessa
masker till den andre, “jag går ej från stället, innan jag
fått ljus i saken, om jag ock skall stanna qvar här öfver
natten. Vill du bistå mig, så aflösa vi mellanåt hvarandra,
så att alltid endera må finnas på sin post?“
“Allt för gerna.“
Redan var på detta sätt Öfver en timme tillbringad,
då oxögats dörr sakta öppnades och tre personer utträdde.
Den ena fruntimmersmasken holl en karldomino under
armen. Efter följde en annan fruntimmersmask. De gingo
ej ned i operasalen, utan trapporna utför åt yttre
förstugan. Der väntade en betjent, hållande tvänne slängkappor,
hvilka fruntimmersmaskerna svepte in sig uti. De gingo
ut på Gustaf Adolfs torg, en hyrvagn framropades.
Karl-dominon tillika med betjenten, hjelpte dem att stiga upp.
Då vagnsdörren blifvit tillsluten, sträckte den ena
fruntimmersrösten handen ut genom vagnsdörren och tryckte
karldominons hand.
Vagnen rullade af öfver torget. Den qvarstannade
dominon hastade till närmaste gatlykta, vid hvars matta
sken han betraktade en blixtrande ring, som den borttarna,
vid afskedet, satt på hans finger.
Den ene af de begge masker, som hållit vakt utanför
oxögat utbrast nu: “Om ej den förbannade vakten fnnnits
vid utgången, skulle jag ryckt maskerna af dem och
skaffat mig fullt ljus i denna tillställning!“
Den andre svarade: “Hvad hade du vunnit på, att
gifva dig sjelf till pris åt allmänna åtlÖjet, och att man
på dig lämpadt Karl XII:s bekanta uttryck: “Ecce
mal-horosus ille Colonellus, cujus axor fecit mixtum fixtum cum
aliis viris “
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
