- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 2 /
239

(1881) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“Han hade, vid uppkommen smitta inom länet, hos
regeringen begärt att, till inrättande af nya sjukhus, återfå
den del af länets genom dess egna skattebidrag, samlade
medel, som, på Serafimerordensgillets (det vill, oss emellan
sagdt, säga på gubben Rosenblads, som är envåldsherre
inom gillet) föranstaltande blifvit anvisadt till Gotland, så
länge Skaraborgs län sjelf ej var i behof af penningarna.
Det stötte förmodligen Rosenblad, att Ehrenborg vände
sig omedelbart med sin hemställan till konungen, utan att
förut hafva anmält saken hos själen i Serafimergillet och
utbedt sig hans förord och beskydd; och dessutom ville
vederbörande icke sätta sin guldgosse på Gotland, Jakob
med träbenet, i brvderi att mista anslaget från sitt län.
Allt nog, gubben Rosenblad drillade saken så, när gillet
blef hördt öfver Ehrenborgs begäran, att han icke allenast
fick afslag, utan en skrapa till på köpet.“

“Han är ej den förste och blir ganska säkert ej den
siste, som kommer att plikta för sin välmening. På sådant
får man i våra dagar vara beredd och underkasta sig.“

“Men se det är just det Ehrenborg icke velat gå in
på. Han har förmögenhet och behöfver ej tjena för
utkomstens skull. Hans sällsynta duglighet och redlighet
äro allmänt bekanta. Han har stark hederskänsla och är
rentaf tillbedd i länet, som anser honom omistlig. Han
vill icke hålla tillgodo skrapan, utan har med omgående
post efter dess inhändigande begärt entledigande från
landshöfdinge förordnandet. “

“Det var fan till menniska!“

“Du kan knapt föreställa dig, hvilka myror detta satt
i alla vederbörandes hufvuden. Kungen kan icke taga
sina ord igen, och vill ej heller förafskeda Ehrenborg, med
hvilken han fruktar att förlora hela landsortens
tillgifven-het. Rosenblad och skeppar Rolf med busaronerna*) streta
emot af alla krafter förändring af regeringsbeslutet —
Cederström, dels för sin slägtinges skull, och dels såsom
förtrogen vän med Adlersparre, hvilken börjar med ett visst
afundsamt öga se Ehrenborgs dagligen växande
embets-mannarykte, och är förargad öfver, att han ej höll skrapan
till godo, utan att brumma. Danckwardt, som nu är
statssekreterare för kammarärenden, sedan baron Ehrenborgh

*) Spenamn på excellensen Cederström.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:37:43 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/2/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free