Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der han ätit middag, i voteringslådan, i stället för
vallistan *).“
“Gubben har haft några besatta äfventyr de här sista
tiderna. På en middag hos doktor Hedrén der han till
granne vid bordet hade den mycket omtyckta fru C—1,
bad han henne lägga för sig på tallriken “fem förlorade
ägg;“ men lät sig dock, efter hennes föreställning, nöja
med tre. Han gungade med dem på silfvergaffeln, och
lyckades att föra de två till ort och ställe, som vederborde;
men det tredje förkom under vägen, och med sitt kända
allvar vände han sig till sin vackra granne, med frågan:
“hvart tog det förlorade ägget vägen, fru C—1?“ Vid
första Ögonkastet blef hon varse att det förökade, om icke
glansen, åtminstone’ tyngden af Nordstjernans
kommendörskors, som han bar kring halsen, och hvarpå ägget
fastnat *).“
“Fy fan! Stackars gubbe!“
“Det var väl värre med hans eftermiddagsbesök
häromdagen hos gamla grefvinnan Lilljenberg. Hon satt i
skymningen vid fönstret, såg en hyrvagn stanna vid
trappan och Rosenstein stiga, eller rättare: vältras ur. Genast
lät hon tända upp ljusen i sina kronor, och befalde sin
kammarjungfru bära in hans öfverplagg i ett annat rum.
Gubbens första fråga till kammarjungfrun gälde något, som
jag af artighet skulle vilja kalla grefvinnans boudoir. Dit
styrde han kosan. Sedan gumman länge och väl förgäfves
väntat på sin gäst, skickade hon kammarjungfrun för att
se huru det stod till med honom. Han hade insomnat och
sedan han vaknat, gick han in i förmaket, der han i dessa
ordalag slog upp sin språklåda för värdinnan: “Ödmjukaste
tjenare, min nådigaste grefvinna! Nu tager jag afsked med
detsamma.“ Och så for gubben verkligen från den både
förvånade och något flata grefvinnan *).“
“Det der stöter ju på barn på nytt.“
“Något ditåt. Han är nästan blind och minneslös,
hvilket för kort tid sedan åstadkom någonting högst
besatt. Han satt vid ett middagsbord bredvid landshöfdingen
på Gotland. Efter en stund frågade Rosenstein, hvem han
hade till granne? “Jacques Cederström,“ blef svaret.
Gubben föll ånyo in i sina funderingar; men af bröt slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
