Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likt beräknadt att förslå för lifstiden. De inpackades uti
en ask och *** skref utanpå den skyddande adressen:
“Hans Maj:t Konungen af Sverige och Norgea; men
glömde att underrätta Sköldberg om afsändningen. Nu när
asken kom hit och derom gjordes anmälan på högsta ort,
blef svaret: att hans maj:t ingenting fbrskrifvit och
ingenting väntade, samt tillika befallning att öppna asken i
packhuset och anmäla innehållet. Det skedde, och vid
upptäckten af perukerna blef kungen alldeles utom sig af
förtrytelse, troende att det var ett puts af någon spefogel,
som ville afslöja och gäckas med den stora
statshemligheten, att hans maj:t länge nyttjat löshår. Tullstyrelsen
fick således sträng befallning att å båle bränna de
förgripliga perukerna, hvilket ock genast verkstäldes, utan
att ***, som just i denna vefva kom hem från sina
utländska resor, vågade, af förskräckelse öfver den riktning
saken fatt, taga de stackars högmålsförbrytarnes försvar*).“
Redaktören (gapskrattande). “Ha! ha! ha! rätt besatt,
på min ära! Jag tycker just hvad omgifningen skall haft
muntert, så länge den der historien låg i minnet-, i
synnerhet den arme Brahe, som alltid är beskedliggörare och
allas tillrättaställare.“
Gryldenpalm. “Ja, han sliter verkligen en hund; men
det är nästan lika omöjligt för honom, att vägra sin
be-medling, då någon derom anlitar honom, som att se kungen
vid elakt lynne och icke söka göra honom glad igen,
under äfventyr ganska ofta, att i första ögonblickets hetta
bli rätt allvarsamt tilltvålad. Dessutom måste man till
hans heder medgifva, att han med samma beredvillighet
ställer till rätta för den ringaste dagakarl som för den
högste embetsman. För någon tid sedan t. ex. hade en
hofbetient af ovarsamhet spräckt en dyrbar porfyrskifva
på ett spegelbord. Brahe gaf genast befallning om
förfärdigandet af en ny, och först sedan denna blifvit anbragt
i den spräcktas ställe, anmälde han händelsen hos
monarken, med förbön för hofbetjenten. Konungen brummade
väl något först, men var belåten med hvad Brahe gjort
och förlät den som råkat i olycka för skifvan *).“
Redaktören. “Känner kammarjunkaren huru det
hänger ihop med Bollerupshandeln? Somliga påstå, att kungen
*) Historiskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
