Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Det är en annan sak! Yår bekantskap kommer då
att förnyas på annat sätt. Baron behagar dertill utsätta
tid, ställe och vapen. “
Envig beramades — och försiggick de begge forna
vännerna emellan.
Det var ej det sista, för hvilket grefve Anckarsvärd
i och för sin ofientliga medborgerliga verksamhet var
blott-stäld; ehuru det var det enda, hvaruti han inlät sig. De
konungske bjödo från alla håll till att skrämma honom till
tystnad, eller för evigt tillsluta hans mun. En ung
löjtnant, son af gunstlingen statsrådet grefve CederstrÖm, hade
ej försyn att, å fadrens vägnar, med utmaning på envig
besvara grefve Anckarsvärds klander af hans förfarande
som konungens rådgifvare. Naturligtvis bevärdigade han
icke denna nya oförskämdhet med annat svar, än en
underrättelse om löjtnant Cederströms tilltag hos krigshärens
då befälhafvande generaladjutant grefve Björnstjerna. Ett
så eftertänkligt, i ögonen springande ingrepp i
riksdagsmannens fria yttranderätt dristade, då det misslyckats, höga
vederbörande ej synas hafva föranstaltat. Unge
CederstrÖm förekallades således af general Björnstjerna, af
hvilken han, i flera personers närvaro fick en allvarsam skrapa
för sitt ofog. Det dröjde likväl icke längre, än till näst
derefter inträffade statsråd, innan löjtnant CederstrÖm
hugnades med befordran till ryttmästare.
Och härmed slutades således de rättsvidriga försöken
under denna regering, att förstumma medborgare inför
makten? ...
Ingalunda. Yi tillåta oss ett tidsprång, för att
sedermera slippa återkomma till envigenas råa galenskaper.
Halftannat år efter riksdagens slut, när både
högmåls-åtalet mot Anckarsvärd fallit till intet och i sammanhang
dermed en rättegång mellan honom, i egenskap af
rust-hållare, och officer skorp sen vid lifregementets husarer
blif-vit afdömd till hans fördel, fick han en vacker dag besök
af en ryttmästare vid nämnde korps som å sin öfverstes
(Aminoffs) vägnar äskade, att Anckarsvärd skulle, antingen
i vitnens närvaro återkalla anledningarna till nämnde
rättegång, — eller slåss. Han vägrade naturligtvis begge
delarne, helst lagen redan skilt dem emellan.
Ryttmä-staren förklarade honom då, å egna och sina kamraters
vägnar, korpsens förakt, sedan han underrättat, att öfverste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
