- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 3 /
128

(1881) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

själar, öfver h vil ka kejsarn, min herre herskar på ett
ägo-välde af 170,000 qvadratmil, och konungens, er herres, 4
millioner undersåter i hans begge riken, gemensamt ut*
görande blott 6,671 qvadratmil. Det är icke en furste
sedan i går, med denna inskränkta makt, som kan trotsa
det höga Romanowska huset, hvilket mera än tvänne
århundraden innehaft tronen.“

“Kallad af ett fritt folks enhälliga val, erkänd af alla
Europas regenter,“ tog Wetterstedt, högtidligt till ordet,
“och med sitt lagerkrönta svärd“ ...

“Jag är icke den,“ afbröt Suchtelen med eftertryck,
*‘som sätter konungens, er herres, rättigheter till purpurn
i fråga. Jag känner till punkt och pricka att de grunda
sig både opå svenska ständernas beslut, på
öfverenskommel-serna i Åbo och på förhandlingarne vid kongressen i
Wien. Men det är just i kraft af allt detta, som mig
blifvit af kejsarn, min herre, anbefalt att fästa er
nuvarande monarks uppmärksamhet derpå, att kung Karl
Johan icke är rätte mannen, att först bryta med det
Heliga förbundet och af vika från de grundsatser, det gjort
till regel för sin statskonst *).“

Detta språk var allt för begripligt att icke göra
intryck, helst då ryska sändebudet tilläde, att det fått
befallning att äska ett skyndsamt och bestämd t svar.

Wetterstedts åligganden att till konungen framföra
detta budskap och redogöra för alla enskildheterna af sina
öfverläggningar med general Suchtelen, kunde i obehag
endast jemföras med dessa senare. Karl Johan lågade af
vrede och skälfde af sinnesrörelse. Han hade, om han ville
upprätthålla sin egen och de länders oafhängighet, som
lydde under hans spira, att frukta lika mycket Rysslands
bajonetter, som de hemliga handlingarne i dess
diplomatiska arkiver. Ville han åter undvika dessa faror, så stod
samtiden der med sitt hån och sin förtrytelse, häfderna
med sin dom och pressen och riksens ständer med sin räfst.
Det var ett gatlopp mellan hvassa spetsar, ehvad man
sträf-vade framåt eller tillbaka.

“Jag måste vinna tid!“ utbrast Karl Johan, med ton
och åtbörder, som afspeglade de våldsammaste känslor.
“Hjelp mig, herr grefve, att utfundera någon förevändning.“

*) Portefcuille; fjerde delen; sid. 212.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:37:56 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/3/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free