Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagerbjelke. “Hela verlden vet, huru efterhängset,
stundom rentaf oförsynt ers maj:ts handkassa tillitas vid alla
tillfällen, och huru ädelmodigt, huru konungsligt frikostigt
den står öppen för allmänt och enskild t gagneligt företag,
för understöd och välgerningar af alla slag. Det är, vid
Gud, en samvetssak ej mindre att falla den ytterligare till
last med nya utgifter, än att icke minska redan beslutade
eller tillvarande, allt hvad minskas kan och bör. Men det,
utan tvifvel, högst betydliga tillskott ers maj:t vidkännes
till skådespelens vidmakthållande i dess hufvudstad, för
egen hog räkning och i eget nådigt namn, äro icke af
beskaffenhet att böra eller, på sätt och vis, ens kunna
hvarken indragas eller minskas. Ty lika osvikligt, som
ni nyss, allernådigste herre! med vanlig vishet, sjelf insett,
att till och med er statskonst fordrar att leda allmänhetens
uppmärksamhet från regeringsförfoganden och att i stället
sysselsätta den med hvad på skådebanan förevisas: lika
säkert är, att detta ändamål skulle förfelas, — att raka
motsatsen deraf kunde inträffa — om anstalten fölle i oblida
eller okunniga händer. A ena sidan omöjligheten, äfven
med den strängaste censur, att förekomma eftertänkliga
åsyftningar, inlindade i ordalag, som äfven för det
skarp-syntaste öga måste synas oskyldiga, men hvilka en åtbörd,
en tonvigt, kunna gifva en helt annan färg — för att icke
tala om, det uttryck kunna af skådespelare, som ej stå
under högsta myndighetens särskildta lydnad, tilläggas,
förvrängas eller uteslutas, hvaraf allt vådliga anstötligheter
äro att motse: å den andra, svårigheterna, om icke också
rentaf stundom omöjligheten att förmå den enskildta
teaterägaren, att låta uppföra sådana stycken, eller inlägga sådana
tillämpningar, som vid vissa tillfallen kan vara gagnelikt
att hålla allmänheten under ögonen och inskärpa i dess
minne. Det vore dessutom föga enligt med ers maj:ts
höga värdighet och svenska namnets heder, om ers maj:t
skulle vara den enda monark i Europa, som saknade en
hofteater, att icke nämna huru lyckligt det är att folket
eger ett tillfälle öppet på sina — det vill säga: på eders
maj:ts — högtidsdagar, under tillsyn af en öfver ordning
och skick af ers maj:t sjelf tillsatt myndighet, att få gifva
luft åt sina undersåtliga känslor, hvarom berättelserna må
kunna göra intryck äfven på afstånd, i och utom landet.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
