Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
burg, o. s. v. hela vägen ända fram till bestämmelseorten.
Man ger honom penningar på detta sätt i mindre poster,
på det han icke genom besittningen på en gång af en
större summa måtte inledas i frestelse till utsväfningar,
att dröja för länge på vägen, eller vika af från den rätta.
Skulle något hända honom, att han blefve plundrad eller
mördad, blir samfundets förlust dessutom ej så stor, som
derest han medfört hela summan; och derigenom att han
på flera utstakade punkter under vägen måste inställa sig
hos ledamöter af brödraskapet, håller man tummen på ögat
på hans uppförande och får dagliga inberättelser huru han
beter sig. . . Detta är till en fattig enka, som satt sig ned
på landet för att lifnära sig med barnaundervisning. Hon
har ej annat besvär för de små vexlar som mellanåt
skickas henne, än att meddela några oskyldiga underrättelser
och prisa det ädelmod, hvarmed kristliga trosförvandter i
andra länder bispringa sina nödstälda likar *)... Det här
— — — men jag tröttar dig kanske, broder! Du känner
i alla fall vårt sätt att gå till väga, och vet, att vi ej
utan beräkning taga det ringaste steg. Utan vidare
redogörelse för innehållet, anförtror jag dig således alla dessa
bref, dem du sjelf, eller genom tillförlitliga medlemmar af
din dyra hjord, behagade utdela, enligt utanskrifternas
lydelse/*
“Ers högvördighets afsigt skall samvetsgrant
uppfyllas,“ svarade Gridaine. “Är eljest något hvarmed jag kan
ådagalägga mitt nit för kyrkan ?“
“För denna gången har jag intet annat att tillägga,
än önskningar till höjden för din trefnad och för
framgången af dina förehafvanden, högvördigste broder!“
Med dessa ord steg Spinoletta upp från soffan, tog sin
hatt, bjöd afsked och närmade sig dörren. Gridaine följde
honom, under betygande af vänskap och aktning. Men
sedan han blifvit ensam, spatserade han, i våldsam
sinnesrörelse, fram och åter på golfvet, vred sina händer, riktade
blicken mot höjden och mumlade en bön till den heliga
jungfrun att skydda honom för Spinolettas ränker.
*) Allt det ofvanstående är tecknadt efter naturen och skulle till
största delen kunna ledas i bevis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
