Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— dukade nu alldeles under vid en ny tillstöt, oeh han
nedlades på sjukbädden, sedan han genom ansträngdt
arbete, med en glödande feber i faggorna förvärrat det onda,
hvilket mer och mer tog öfverhand, ju flera underrättelser
inlupo om de bittra hänsyftningarna inom statsrevisionen.
Snart blef det hufvudstadens samtalsämne att
statsrådet grefve Wirsén låg på sitt yttersta.
Det var ej en dödskamp om några timmar, som slag
på slag ger ny näring åt nyfikenheten eller deltagandet:
ett par veckor förflöto från första underrättelsen om den
öfverhängande faran, till den bedröfliga sluthändelsen.
Från det ögonblick en sådan var att motse, blefve
Wirséns trappor belägrade som en döende konungs. Han
hade de sista åren i sjelfva verket regerat Sverige, och
svenskarne insågo, med saknad många, med undran alla,,
att ett regentombyte stode för dörren.
Om en smickrad fåfänga mäktar döfva plågorna och
mildra fasan af en väntad död, så stod denna lindrande
balsam ymnigt grefve Wirsén till buds. Kände och okände,
män af betydenhet och obemärkte personer ur hopen,
trängdes i hans kapprum, — icke dag efter dag, men timma
efter timma — för att af de der befintliga skriftliga
läkareunderrättelserna inhemta hvad det lede. Hans kamrater
i rådet slöto sig, i yttersta spänning, kring hans sjuksäng:
ingen med djupare bedröfvelse än Wetterstedt, som i
allmänna ärenden såg sitt andra jag i Wirsén och i enskilda
angelägenheter kunde räkna hans rikedom, äfven på
utvägar, som sin egen; hans sorg var innerlig och gaf sig luft
i det bekanta ‘‘talet vid grefve Wirséns likkista“; — ingen
med mera blandade känslor än Rosenblad, hvars anseende
var undanskymdt och hvars inflytande var tillbakasatt, så
länge Wirsén var regeringens anda och själ.
Kronprinsen infann sig personligen hos den döende statsmannen,
för att hedra och trösta, — kanske också för att lära och
minnas. Och då läkarne hos konungen anmälde, att
sjukdomen ej kunde få mer än en utgång, lät Karl Johan
underrätta sig, när Wirséns tillstånd medgaf ett längre
samtal i ämnen af vigt, och for sjelf till hans dödsläger.
Tvänne runda timmar räckte sjukbesöket, och detta
mellan fyra ögon inverkade väsendtligt på Sveriges
framtid och på rigtningen af Karl Johans inre statskonst. Vi
tala ej om finanserna; ej om den nyckel till statsverkets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
