- Project Runeberg -  Karl Johan och svenskarne. Romantisk skildring / Del 3 /
211

(1881) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

detta fint beräknade uppförande förstummade många,
af-väpnade andra, förband några. Härigenom blef
motståndet splittradt, decimeradt, hopkrymt, fjettradt, och skulle
blifvit helt och hållet tillintetgjordt, om icke äfven
hofpar-tiet burit söndringsfrön i sitt sköte, blifvit sprängdt och
riktat sina krafter mot hvarandra inbördes.

Det är denna process vi nu skola taga i närmare
ögonsigte.

XXVI.

Det första allvarsamma symptomet till söndring inom
de ministeriella lederna visade sig vid valet till
opinions-nämnden, som skulle rösta öfver högsta domstolen.
Medan från hofkanslerns embetsrum vallistor utgingo, som,
under excellensen Wetterstedts öfverinseende, spriddes till
alla styrelsens vänner, anhängare och verktyg, åsyftande
att hålla högsta domstolens samtliga ledamöter ryggen fri,
spridde justitiekanslern listor af motsatt syftning,
instämmande med motståndets plan att utesluta, eller åtminstone
brännmärka, vissa högsta domstolens ledamöter. Detta
inpass i riksdagsspelet kunde ej döljas, och kanske vårdade
sig Bergenschöld ej ens derom, i förlitande på
sjelfstän-digheten af sitt höga väktarekall och sina försänkningar
hos monarken personligen. Men baron Nordin erkände
intet oberoende inom embetsmännens hierarki, hans
stats-mannadogm var: deras oeftergifliga pligt att rösta för
uniformen, och det brott mot detta budord, samhällets högsta
åklagare nu begått, hastade Nordin att till beifran angifva.
Det skedde genom följande handbref från statsministern
för utrikes ärendena till justitiestatsministern:

»Stockholm den 15 april 1829.

Eders excellens!

Jag lyckönskar icke eders excellens till det resultat,
som vans i går afton, ty jag lyckönskar oss alla att,
vid begagnandet af en godtycklig myndighet, sans och
förstånd göra den åtminstone ursäktlig sin tillvaro och
ännu mera, i sm konstitutionsmessigt nödtvungna tillämp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:37:56 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjkarljo/3/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free