Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ståndets afslag. Den som dref spelet hade der igenom, som^
han trodde, gjort sig oumbärlig för både Karl Johan och
Brahe, hvilka skulle lära sig inse, att Nordin hade samma
makt öfver riksdagarnes konstverk, som Wirsén haft öfver
statsverket. Någon, som i de flesta andra frågor hyllade
motståndets åsigter, men ansåg för på en gång
samvets-och hufvudlöst, att under nyssbeskrifna förhållanden
be-röfva den krönte fältherren de medel, han förklarat vara
af nöden till rikets försvar, och råga olyckan (om någon
sådan inträffade) med förebråelsen, att sjelf hafva vållat
henne, samt i och med detsamma vältra hela ansvaret från
styrelsen på motståndet, sökte i förbigående fästa den
kände riksdagsledarens uppmärksamhet på vanskligheten
af de beslut, som vidtogos för att komma i besittning af
det till försvarsverket äskade anslag. Svaret blef: att
man ej behöfde bekymra sig derom: ty de erfordrades ej
för ögonblicket: dermed kunde, utan skada, anstå till en
kommande riksdag. Öfverraskad öfver detta
riksdagsmi-nisterns svar, beslöt personen, som fått det, att söka
närmare ljus. Han vände sig till Brahe, den tiden allmänt
ansedd som en urbild af ridderlighet, och bad honom, icke
i egenskap af krigshärens generaladjutant, men såsom
riddarhusets förste grefve, på hedersord förklara, huruvida
anslaget till försvarsverket kunde, utan men för detta,
uppskjutas till en annan gång? Brahe bedyrade, att konungen
förklarat sig ej kunna ansvara för rikets försvar, så vida
icke de äskade medlen beviljades. “I sådant fall" anmärkte
den, med hvilken Brahe talade, "kan man icke nog
förundra sig öfver, att de som föra regeringens talan på
riksdagen ställa så illa till, att konungens afsigt icke vinner
och att motståndet i denna fråga utgår från hans egen
rådkammare ."
Grefve Brahe gjorde stora ögon. Han hade ett klart
hufvud och lätt uppfattning, ehuru han saknade nästan alla.
andra kunskaper än färdigheten att som en parisare tala.
fransmännens tungomål: af riksdagsaritmetiken begrep han
den tiden ännu icke annat, än omröstningarna i enkla tal.
Han blef lika förvånad öfver som belåten med de
upplysningar honom bibragtes, tackade för dem, i eget och
konungens namn, och besvor den ifrågavarande personen, för det.
allmänna bästas skull, att följa frågans vidare utvecklings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
