Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inflytande blef deremot från denna stund allsmäktigt, sedan
den enskilda vänskapen ökades med föreställningen, att
Brahe som riksdagsledare förmådde uträtta mer än någon
annan.
Kealisationsfrågan påskyndade baron Nordins fall från
gunstens tinnar. Vännerna af denna genomgripande
stats-åtgärd ansågo dess framgång och bestånd bero af begge
statsmakternas bekräftelse. Med grundsatsmessigt
från-trädande af sin ensamt beslutande rätt i denna fråga,
öfver-lemnade riksens ständer sitt beslut till konungens
godkännande. Det är redan anmärkt, att Karl Johan ingalunda
var böjd för hela åtgärden. Nordin hade förmått honom
att lofva sitt samtycke, under förespeglingar, dels om ett
utländskt lån, dels om delaktighet i bankens styrelse och
förvaltning. Af den senare utfästelsen hölls så mycket,
soin hållas kunde vid detta riksmöte; ty ständerna antogo
till grundlagsenlig behandling vid det näst derefter
inträffande en sådan förändring af 72 § regeringsformen, att
banken, som dittills stått under ständernas garanti ensamt,
skulle ställas under konungens tillika. Om utländskt lån
åter ville flesta rösterna ej höra talas, och då Karl Johan
förnam att denna plan gick upp i rök, blef han förtörnad
och lät samtalsvis förstå, att han alldeles icke ville
befatta sig med någon garanti för realisationen.
Detta var icke en lös nyck, ett förfluget yttrande
under vresigt lynne, ett skrämskott, för att ernå ett
sido-syfte, utan en fast föresats, för hvilken han bjöd skäl och
hvilken det fordrades starka motkrafter att rubba. Brahe,
som alltid var ett genljud af konungens innersta tanke,
yttrade till den person, som genom anslagsfrågan till
försvarsverket med honom kommit i nära förhållande: “att
det var mindre för sin egen skull, än för sin sons, hans
maj:t hyste starka betänkligheter emot realisationsförslaget.
Konungen nalkades 70 år: om hans lif släcktes innan
näst-följande riksdag, då utvexlingen, efter bestämdt förhållande
af sedlar emot hårdt mynt, skulle gå i verkställighet, så
möttes den nya regeringen af alla de svårigheter, alla de
stormar och brytningar, som kommo att utgå från
realisationens talrika fiender, och Karl Johan, fruktande att
efterträdaren ej vore mäktig att besvärja dessa stormar,
föredrog att sjelf bjuda spetsen åt deras harm och ränker,
som bringat detta ömtåliga och farliga förslag å bane.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
