Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen, hvarifrån han icke visste huru man kunnat komma
på denna fråga, som endast ledde till en brytning i
tänkesätten, obehöflig för att uttrycka sin kärlek för en regent,
för hvilken man utan tvifvel alla hyste samma tänkesätt.
Grefve Horn instämde häruti, med tillägg, att han
icke kunde gå in på ett så löjligt föremål, som det
närvarande, för en tacksägelseadress till konungen.
Under dessa yttranden hade det papper, hvarpå herr
Dalmans svar var upptecknadt, ifrån landtmarskalksbordet,
dit det blifvit genast aflemnadt, af några ledamöter lånats
till genomögnande. Herr Eosenblad uppläste det ånyo,
hvarvid befans, att i stället för det herr Dalman yttrat
sig: “om det kunde vara någon tillåtet misstro honom vara
nöjd med“ etc., befans i den aflemnade uppsatsen följande
tirad: “kan det vara äfven en landshöfding på Gotland
tillåtet att misstro mig vara nöjd med“ etc. Herr
Rosenblad, som i öfrigt instämde uti de känslor, hvilka
föran-ledt motionen, fastade herr Dalmans uppmärksamhet på,
huruvida icke dubbelt misstag härvid vore begånget, först
i omnämnandet af landshöfdingen på Gotland och
sedermera uti uttrycket: “misstro mig vara nöjd med“ etc., i
hvilket ställe han förmodade herr Dalman hafva menat:
“att ingen kunde tro honom vara missnöjd“ etc.
Friherre Cederström förklarade, att det vid
afliöran-det af herr Dalmans yttrande i dag händt honom lika som
den 25 januari, att han icke kunnat höra herr Dalman;
men sedan han nu läst uppsatsen, bad han att deraf få
göra några slutledningar till ursäkt för herr Dalman, i
alseende på en strängare behandling. Friherren uppläste
härefter en del af anförandet och hemstälde, om icke den
person, som kunnat emot friherren, hvilken ej yttrat sig
i saken, göra en framställning af denna beskaffenhet, och
slutat med att förklara sina egna yttranden för nära nog
skamlösa slutledningar, borde anses af ålderdomssvaghet
hafva så yttrat sig? Friherren ansåg derför för sig
tillräckligt, om anförandet uteslöts ur protokollet, helst han
betviflade, att herr Dalman sjelf i mannaålderns kraft
skulle sammanskrifvit något dylikt.
Herr Cederschöld medgaf visserligen, att han icke
velat skrifva så, som herr Dalman; men man borde icke
strax fördöma den, som icke råkat y^ttra sig på samma
sätt, som man sjelf skulle velat. Talaren trodde, att ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>