Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
historiska tidsbilder.
anmärkte, att sonen i lifstiden gjort några skulder, som
måste betalas. “Gör er urarfva,“ blef konungens svar.
Mörner invände, att detta icke kunde ske, hvarken för
hans maj:ts eller Mörners heder skull, helst då tillgångar
funnos, och att faddergåfvan blifvit som tillgång upptagen
i bouppteckningen. Konungen och Mörner blefvo begge
lika envisa. Hans maj:t gaf icke ut faddergåfvan och baron
Mörner gjorde sig ej urarfva. Följden var naturlig:
Mörner blef lagsökt, och äfventyrade gäldstufvan för sonens
skuld. Efter någon tid lät konungen derefter göra upp
med faderns egna borgenärer. Allt är nu åter igen godt
och högstdensamme försont med sitt lilla “ursprung“ *).“
Suchtelen. “I sanning jag förstår, huru sådana
brytningar dem emellan någonsin kunnat uppkomma. “
Dehn (höjande axlarna). “Icke jag heller ... Det mest
förvånande emellertid är, att hans excellens Wetterstedt,
väl önskar svågern hjelpt ur allt för svåra trångmål, men
i öfrigt icke ogerna ser, att konungen håller honom på
afstånd.“
Suchtelen (leende). “Då det gäller inflytande, är man
alltid sig sjelf närmast.“
Dehn. “Det är hufvudet på spiken.“
Suchtelen (lifligt). “Ni nämnde för en stund sedan
att grefve Brahe regerar, och så tror också hela Sverige;
men någonting hemlighetsfullt hvilar likväl kring hans sista
långvariga sjukdom. Då lära ej alla getterna varit hemma
på slottet, som ordspråket lyder.“
Dehn (spefullt). “Nej, nej, men... hans excellens
var djupt invecklad med millionä- en Dvbecks dotters måg,
kammarherren hos kronprinsen grefve Axel v. Bosen.
Denne rymde för skuld och gjorde bankrutt, och om icke
befälhafvarestafven öfver krigshären till lands och det stora
inflytandet hos konungen varit hans skydd, hade grefve
Brahe, oaktad sitt namn och sin rang, nödgats följa Bosens
exempel eller blifvit bysatt. Af förskräckelse blef han,
att börja med, sjuk; men uppsköt att tillfriskna, så väl för
att vinna tid och slippa borgenärernas enträgenhet, som
för att beveka konungen, att lösa på pungen för
ögonblicket, hvilket slutligen lyckades, sedan det bestämdt sades
konungen, att “Monsieur le ComteiC ofelbart skulle stryka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
