Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon kunde vara det nyfödda barnets mor. Som sådan
igenkändes deremot lätt den andra qvinnan, säkert några
och tjugu år yngre, klädd i morgondrägt af hvitt musslin,
med ett uttrycksfullt ansigte, men blekt och afmagradt.
En under hakan hopknuten mössa af tyll inneslöt de mörka
lockarnas rika skatt, och hennes små, fina, hvita händer
voro smidda i bojor af juveler. Begge fruntimmernas
blickar föllo som oftast på vaggan, men det äldres ögon, i
hvilka slughet och hersklystnad bodde, vände sig snart åt
andra föremål, medan det yngres syntes liksom af någon
magnet dragne till och fästade vid barnet.
Detta var således modern.
“Han låter, efter vanligheten, vänta något för länge
på sig, den gunstige herren,“ tog det äldre fruntimret till
ordet. “Skref du icke i biljetten, att jag ärnade råka
honom hän“
“Jo visst, bästa mamma!“ svarade det yngre
fruntimret. “Men vi kunna ju ej veta, hvilka dyra
embets-pligter måhända hindrat honom att så skyndsamt, som både
vi och han önskat, lyda sitt hjertas röst.“
“Du är, Gud nåde mig, ett barn, så mor du blifvit.
Du har flera undanflykter än han sjelf till hands, då han
beter sig illa, och i alla fall är hans första embetspligt
att bereda tröst åt dem, som just för hans skull råkat i
olycka.“
“Ja,“ suckade det yngre fruntimret, “det är
visserligen en stor och obotlig olycka, jag råkat uti, men om
jag icke fallit, så hade icke mina böner till Gud kunnat
bli så brinnande som nu, och syndaförlåtelsen och den
heliga moderns nåd ej heller så fullständiga.“
“Jag hör,“ återtog den äldre, hvars mungipor kröktes
till hån, “att han för dig också upprepat den vanliga
utan-lexan. Jag vet hvad detta tal betyder, hvad det är värd t,
och känner honom sedan längre tider bättre än du. (Föll
in i funderingar, hvarunder en suck smög ur hennes bröst.)
Ja, ...jag känner honom af gammalt.“
“Också framskymtar hans bild bland mina första
barndomsminnen. Den tiden visste jag ej af någon annan
far . .. och kunde ej ana hvarthän denna tidiga bekantskap
skulle steg för steg föra mig.“
“Annu mindre jag ... ehuru, med den kännedom jag
egde om ända till de minsta skrymslorna af hans hyck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
