Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men, om man i afseende på sedermera amiral
Kreu-ger hade orsak att förundra sig Öfver den sparsamma
nåden, fick allmänheten hvad kapten Enemark angår ännu
större anledning att häpna öfver den öfverflödande
skonsamheten. En båtsman, hvilken på något sätt felat, hade
Enemark låtit fastbinda i vanterna: ett grymt straff, som
svenska krigslagarna ej känna. Den således sjelf
ovedersägligen brottslige bestraffaren frikändes icke desto mindre.
Ej nog dermed: vid kusten af Jutland satte herr Enemark
ångfartyget Odin på grund, så att det kungliga skeppet
förvandlades till vrak och Sverige fick vidkännas en
stats-förlust af minst 100,000 riksdaler. Äfven for denna grofva
vårdslöshet blef Enemark frikänd, och för att lunna befrias,
måste som svepskäl åberopas ... “outredda naturkrafter/4
Medan sålunda sågs genom fingrarna både med en
grymhet emot lag och en okunnighet eller
slummeraktig-het (eller begge delarna) i tjensten, hvarpå riket och dess
skattdragande fingo sitta emellan, blef lotskaptenen
Aspe-gren, för det han till sin förman skrifvit ett bref, hvilket
tyddes som förnärmande, dömd att mista tjensten och fyra
år hållas i fängelse, m. m. *).
Bläcket i herr Enemarks underbara
frikännelsedo-mar hade knapt hunnit torka, innan han blef anstäld
som adjutant hos h. k. h. storamiralen.
Döt var nära nog omöjligt, att denna utmärkelse
kunnat herr Enemark tillskyndas, utan den höge chefens
förord, eller åtminstone goda ja och samtycke, hos hvilken
han blef anstäld, och alldeles omöjligt, att om, mot all
rimlighet, annorlunda skett, sådant ej skulle bemärkts i
bemötandet, i h. k. höghets förtroende till sin omgifning och
sina skyddlingar och af dessa, sonr ej kunde undgå att
känna allmänhetens förundran, uttryckt till och med i
offent-liggjorda skrifter, sam tals vis åt hvem som ville höra derpå.
Men herr Enemark fick att hugna sig af
storamiralens bevågenhet, som om “vant“-bestraffningen aldrig egt
rum och Odin kommit helbregda i hamn.
Dylika företeelser gåfvo styrka åt hvad excellensen
grefve Lagerbjelke ofta mellan fyra ögon lät förstå, att
nämligen tronföljaren egde vida mer inflytande på vissa
*) Bidrag till Sveriges historia efter den 5 November 1810, senare
delen; sid. 434—435.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
