Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagförändringen: om den ej vore bättre, än att låta kapten
Lindebergs hufvud springa? “Derpå får jag svara,“
gen-mältes, “att om jag setat i konungens råd, när frågan om
det vettlösa högmålsåtalet bragtes å’ bane, skulle jag
antingen förekommit det, eller lemnat min plats; men de som
varit af den tankan, att det bort anställas, men skygga
tillbaka att säga b sedan de sagt a, och vilja draga sig
ur spelet med att vända upp och ned på hela vår
lagstiftning äro, lindrigast sagdt, stora stympare“ *).
Bra mycket emot sin vilja blef kapten Lindeberg en
oskyldig orsak, eller rättare: förevändning åt regeringen
och hennes hemliga agenter till tvänne för friheten ganska
menliga lagstiftningsbeslut. Det ena var nu omförmälda
ändring af 5 kap. 1 § missgerningsbalken, som bar sin
första — och hittills enda — frukt 1838; den andra
lagstiftningsåtgärden bestod i censur öfver skådespelen, som
öfverläts åt öfverståthållaren och landshöfdingarne. Man
hade nämligen på riksdagen väckt förslag, i likhet med
herr Lindebergs kända åsigt, att enskilda teatrar skulle
få öppnas hvar och af hvem som helst, utan att behöfva
särskildt tillstånd dertill af regeringen. I afsigt, som det
föregafs, att göra förslaget smakligt äfven för styrelsen,
uppdrog man henne i och med detsamma nyssberorda
censur, men förgat, vare sig med flit eller af omdÖmesbrist,
att ställa begge dessa särskilda omständigheter i
oskiljaktigt samband med hvarandra. Följden blef, att frågan om
censur bifölls af flesta rösterna, men icke den om
ovilkor-lig rättighet att inrätta enskilda skådespel.
För detta uppslag ha,de man hufvudsakligen att tacka
grefvarne Cronhjelms och Horns verksamhet: den förre en
bland de främsta i framtidsmännens leder; den senare
hyllad af motståndet såsom en bland dess pelare, men
längesedan hemligen i godt förstånd med Brahe, hos hvilken
Horn ej sällan var gäst, och i beroende af hofvet, genom
ett anslag af allmänna medel, som honom beviljades till
understöd vid en diligensinrättning, i hvilken han insatt
större delen af sin förmögenhet.
Ju mera allvar och sjelfständighet eljest, som
uppenbarade sig hos riksens ständer, desto mera blef konungens
inre statskonst machiavellistisk. Han fördrog alltid med
*) Detta samtal föreföll med författaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
