Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— De gällande arfslagarna för borgare- och prestestånden
hafva sin goda grund i dessa begge ståndsförhållanden.
Det förra innehar förnämligast den rörliga slags
förmögenhet, på hvilken ej landsrättens arfslag är beräknad; det
senare kännes ej af lagen såsom jordegare, utan endast
såsom boställsinnehafvare. De motskäl jag hört, hafva ej
öfvertygat mig*).“
Professor Geijers tanke om skogshushållningen uttalades
på följande sätt:
“Den tid torde komma, då Sveriges krona och
ständer få ångra de beslut, som i senare åren blifvit tagne,
angående de allmänna skogarna, syftande att med få
undantag föryttra dem under enskild egande rätt. Vinsten
blir ögonblickets, och denna äfven ringa. Skadan blir
varaktig och skall för sent beklagas af kommande slägten.
Att yttra sig öfver saken i hela dess vidd, vore nu ej
tillfället. Endast hvad allmänningarna angick kunde
professorn ej undertrycka den öfvertygelse, att, särdeles i
skogsfattiga orter, deras delning blir deras förstörelse, och
erfarenheten talade här så högt, att endast den, hvilken,
lika fåvitskt som blindt svurit på vissa halfsanna eller
osanna allmänna satser, hvaraf vår tids nationalekonomi
öfverflödar, för denna erfarenhet kunde tillsluta ögonen.
För att i detta ämne om möjligt mildra de svåra
följderna, och tillika genom ett bestämdt stadgande förkorta
ett för skogarne förderfligt provisoriskt tillstånd, instämde
talaren med friherre Sprengtporten om två års
preskriptionstid, efter hvilken ingen ansökning om
allmännings-delning borde få ega rum, med förklaring, att han likväl
ansåg detta blott för en nödfallshjelp mot en redan
beslutad, i och för sig sjelf skadlig författning. Han
reserverade sig äfven mot de föreslagna 100 dalers böter för skada
af svedjeeld, äfven på egen skog **).“
Under öfverläggningarne om statsregleringen tillstyrkte
professor Geijer ökade löner åt statssekreterarne, hofrättens
ledamöter samt fjerdingsmäns aflöning med dessa ord:
“Ibland i senare tider kurserande fraser, for hvilkas
rätta betydelse man föga gör sig reda, är äfven det så
*) Riksdagstidningen den 29 juni 1829.
**) Riksdagstidningen den 4 juli 1829.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
