Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att taga emot storfursten. Yid det nu inträffade oväntade
mötet studsar kronprinsen och tvärstannar, stum af
öfver-raskning. “Est ce que Tu ne Me reconnais pas, Oscar?"
utbrister, med öppnad famn kejsaren — ty detta lefvande
majestät, i uttal, blick och ställning är Nikolaus sjelf, och
kunde ej vara någon annan, än han. Och nu, på den
store gästens uttryckliga begäran, följer kronprinsen honom
omedelbart till den våning, som är anordnad åt storfursten,
der kejsaren afbidar hans ankomst. Nikolai egen
afbild-ning pryder det förnämsta af de rum, storfursten skall bebo.
Oerhörd uppståndelse i slott och stad. “Kejsaren är
här i egen person!“ sprang som en löpeld genom
allmänheten. “Omöjligt!“ invändes till en början. “Det är
någon upptågsmakare, någon lättrogen, som satt ryktet i
omlopp. “ — “Men personer, som sett honom förut, intyga,
att det verkligen är han. Dessutom finnes i hela verlden
ingen mer än Nikolaus, med detta majestätiska utseende
och skick.“
Karl Johan släppte det glas, han var i begrepp att
föra till munnen, i detsamma kronprinsen underrättade
honom om kejsarens ankomst, och kronprinsessan,
föreställande sig måhända i första ögonblicket, att det höga
besökets syftning och betydelse voro helt andra, än
utgången visade, blef, vid den Öfverraskande tidningen, nära
att svimma.
När storfursten kommit upp i sina rum, tog kejsaren
honom med sig och gick, åtföljd af kronprinsen, till
konungen.
De artigheter, som nu ömsesidigt vexlades, fattar
läsaren utan beskrifning. Men då kejsaren förnam, att
man ville åt honom upplåta en af slottets förnämsta
våningar, svarade han förbindligt, men med den honom egna
bestämdhet, att, de dagar han ämnade dröja i Stockholm,
rummen gjorde tillfyllest, som blifvit anvisade åt hans son,
och att han till dennes sängkammare ville låta upphemta
ifrån ångfartyget sin vanliga tältsäng och önskade endast
hvarje afton ombyte af frisk halm i sin resmadrass. Då
konungen gjorde enträgna invändningar mot detta förslag,
tillkännagaf kejsaren det vara sitt oåterkalleliga beslut, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
