Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anhängarne af Säkerhets-Aktens stiftare, den audra med
frihetens vänner — än förklarade Armfelt biltog, än
dref-vo Thorild i landsflykt — delade den unge Konungen
sin tid mellan studier, den sorgliga kärlekens pligter mot
en öm och dyrkad mor, samt förströelser lämpade efter
hans år och det kall, som Herren gaf och Herren tog,
utan att Gustaf Adolph någonsin upphörde att välsigna
Herrans namn. Hvilken oskuld, hvilken barnslig ömhet
uttala sig ej i dessa rader, med hvilka han uppvaktade
EnkeDrottningen kort efter sin ankomst till detta
Lustslott, som varit hans faders älsklingstillhåll, som blef
sonens fängelse!
»Min söta Mamma!
»Jag har ej velat försumma att med LandshÖfdingen Ugglas
fa skrifva till min söta Mamma och underrätta henne det min
resa hit till Gripsholm gått ganska lyckligt, samt att jag äfven
med det största nöje återsett ett ställe, hvar jag som barn hafvit
så roliga tider. Jag har genomgått alla de märkvärdigaste rum
och roat mig ganska väl. Vädret har varit temligen vackert,
och jag hoppas att landet hlifver innan kort rätt agreabelt. Jag
hoppas äfven att min söta Mamma kommer att må mycket bättre
då hon flyttar ut till Ulriksdahl, och att ja der far återse
henne i god helsa.
»Jag framhärdar med djup vördnad
»Min söta Mammas!
lydigste son,
GUSTAF ADOLPH.»
Det anade dig icke, beklagansvärde Furste! att din
egen olycka skulle hos efterverlden gifva »märkvärdighet»
åt just de rum, der du sjelf bevakades i detta Sveriges
Pantheon. Om ditt hjerta redan sade dig, att denne
Ugglas i framtiden skulle blifva din förtrogne, så anade
det dig dock icke, att just detta förtroende skulle
bidraga till din undergång; och att, när fallet inträffat, han
skulle blifva en bland de förste att vanda ryggen åt dig,
sin välgörare, beskyddar« och vän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
