Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med dessa ord böd Pfaltz-Grefvinnan De la
Gardie Konungen sin brorson afsked och aflägsnade sig,
utan att ens afbida svar.
Detta hastiga afbrott i samtalet satte Carl i ej
ringa förlägenhet. För att ej synas orättvis, kunde han
ej vägra De la Gardies sedermera framställda begäran
att få rättfärdiga sig. Men då Carl hvarken kunde
tillkalla Gyllenstierna att vara närvarande vid det
fö-reträde, när rättfärdigandet ville försökas, eller
tilltrodde sig att utan honom på egen hand bedömma
halten af De la Gardies ursäkter, uppmanade Konungen
honom att göra sin framställning skriftligen, då det
kunde ske med mera redighet, sammanhang och
be-visningskraft och blefve varaktigare, än ett enskildt
muntligt föredrag.
”Jag skall ställa mig Ers Maj:ts nådiga vilja och
höga välbehag till underdånig efterrättelse — svarade
De la Gardie — men bönfaller, att ErsMaj:tenskildt
må afhöra mitt försvar i några få punkter, som
närmast röra min heder’*.
”Välan, jag samtycker att afhöra er, min frände!
— gaf Konungen till svar. — Den ringaste af mina
undersåters heder är mig dyrbar och så mycket mera
er, som sitter i mitt Råd och som deltagit i sjelfva
regeringen under mina omyndiga år”.
,}Jag betygar med sann ed för den högste Gud i
himmelen — tog De la Gardie till ordet, att jag aldrig
af främmande herrskap något njutit, eller mig varit
lofvadt, mera än det jag nu af fri vilja vill upptäcka,
och dermed gifva andra tillfälle att göra detsamma.
Af Frankrike år 1664, då jag der var stadd på
resor, fick jag ett diamantsmycke, som nu står pantsatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
