Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilja och förtroende deraf stegrades. Han skyndade
att utplåna förödmjukelsen af den sednare
invändningen med yttrandet, att om ingen annan svårighet
fö-refunnes, ville Konungen sjelf gå i borgen för
Fabri-tii redlighet; men utvägen att skaffa penningar vore
det värsta och skulle möjligen kunna bringa hela
förslaget att studsa.
Beslutsam, med ädel, men vördnadsfull
dristighet, svarade Fabritius, som insåg, att hans öde
berodde af penningehindrets häfvande: "att han, med
Hans Maj:ts nådigsta tillstånd, erböd sig, att på egna
medel förrätta den resa, Hans Maj:t sjelf i sin vishet
ansåg för sig och sitt rike gagnelig, emot det
underdåniga förbehåll, att då han komme tillbaka, efter
förrättadt värf, få sin möda och kostnad godtgjorda.”
"Och ett så kostsamt anbud är ni i stånd, att
verkställa?" föll Konungen, lifligt, in, på en gång
glad och öfverraskad.
"Ja, allernådigste Herre! — svarade Fabritius,
okonstladt — ty jag har nyligen fått ärfva 180,000
gylden efter en i Holland afliden farbroder."
"Det är mig rätt kärt — återtog Carl. — Jag
ger med särdeles nöje mitt bifall till ert förslag och
försäkrar er om hvad ni begärt. Konungsligt skall
jag dessutom belQna er, derest ni kan uträtta något
till fromma för mig och mitt rike."
”Det oeftergifliga vilkoret, för att kunna hyllas
hos Österländningar, är att öfverhölja dem med
äre-skänker — anmärkte Gyllenstierna, som ännu icke
slog allt hopp ur hågen, att medelst förespegling om
kostnaden afskräcka Carl, af naturen snål, från planen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
