- Project Runeberg -  Huset Tessin under enväldet och frihetstiden. Romantiserad skildring / Del 1 /
226

(1847-1849) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på hvilken jag särdeles har orsak att förlita mig,
efter all den nåd och höga välsignelse hans gudomliga
försyn mig så ymnigt har försett, ja mera än jag
nästan har tords förmoda. Jag kan aldrig nogsamt tacka
Gud, som har velat förläna mig en så kär maka,
hvars ätt och stånd med så stor gudsfruktan och dygd
är bekrönt, att jag fritt kan säga mig aldrig hafva
känt hennes like, hvilket vittnesbörd ock hvar och en
som rätt lär känna hennes conduite ej lärer kunua
försaka. — Det skulle falla för långt att étalera mig
i detta fallet. Jag fröjdar mig, att det nu ändtligen
så vida är bragt, att min kära moder sjelf snart skall
mera befinna, än jag deröfver skrifva. — Förliden
söndag, som var den 15 Juni, sedan vi hade
com-municerat om morgonen här i kyrkan, skedde, efter
förrättad gudstjenst, vår copulation uti några fås
närvarelse här uppå slottet. Vittnen voro utaf hennes
egen slägt, som här särdeles äro estimerade. De
voro så mycket mera surprinerande, som att de några
dagar tillföre här voro med större sällskap, och icke
det ringaste då tänkte, ehuruväl att vi hafva haft den
lyckan, att icke allenast de, utan ock alla andra
häromkring mycket hafva approberat, att det har gått så
stilla och tyst till. Såsom hon har förvärfvat sig här
öfver allt mera estime, än hon har åstundat, synes
det att jag har skolat par tager a deraf. (73). — Vi
voro förliden tisdag på en stor begrafning, hvarest
man oss helt väl bemötte; och blifva vi mera till
gäster här budne, än vi sjelfve gerna se, i synnerhet jag,
som har funnit den hästa värdinna af verlden hemma
i huset, och som acquitterar sig så väl som om
hon redan hade varit trettio år gift; och vet jag sjelf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:43:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjtessin/1/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free