Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och de sammanträdde genast för att utköra sina
ombud vid det kungliga barnets dop. Adeln hade väl
varit särdeles missnöjd med och ansett nära nog för
en blodig skymf, att monarken åt enväldets och den
gudomliga rättens apostel, uppkomlingen Lindschöld,
anförtrott landtmarskalksstafven; men han hade fört
den med mycken skicklighet, vältalighet och till
Konungens synnerliga nöje (23). Mängden på
Riddarhuset hörde till den nya .politiska skola, som blindt
lydde envåldsherrens vink, och de förre af gamla
stammen funno ej löna mödan och oklokt, att visa
tänderna i en fråga, som saknade inflytande. Lindschöld
fick således utan motstånd uppdraget, att å adelns
vägnar bevista dopet. Erke-Biskopen Svebilius blef
Presternes man, Justitie-Borgmästaren i Stockholm
Daniel Caméen Borgarnes, och Böndernes val föll på
Småländningen Pehr Olofsson (Olsson) från hemmanet
Lund i Gladhammars socken af Calmare län.
På desse sannades ej ordspråket, ”att när barnet
är dödt, så är fadderskapet allt.” Clrica Eleonora
födde den 17 December 1686 en prins, som i dopet
kallades ”Carl Gustaf’ och hvilken samme
Erke-Bi-skop korrt derefter hade den sorgliga äran att
jord-fästa. Men Lindschöld, som blott var Hofkansler och
af riddarhusets yngsta klass, då han kallades till
Landtmarskalk och gudfader åt det kongliga barnet,
blef sedermera inom en ringa tidrymd friherre, grefve
samt Kongl. Råd, och Justitie-Borgmästaren Caméen
följande året adlad.
Men Bonden Pehr var den faddren, som gjorde
största uppseendet och njöt den, för hans
samhällsställning, största utmärkelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
