Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frfto den öfverhängande lifsfaran, oeh hann seder»
mera utan vidare svårigheter till det svenska
hög-qvarteret, som då var förlagdt i Alt-Ranstadt: ett
adligt gods halfannan mil från Leipzig, på hvilket
Gustaf Adolf den Store bodde, innan slaget vid
Lttt-zen, och der Carl och August den 4 September
föregående året (1706) slöto den bekanta freden,
hvar-medelst Pohlens krona förflyttades från Augusts på
Stanislai hufvud.
Så länge lyckan gynnade svenska vapnen, gick
det rått muntert till i svenskarnes läger.
Genera-lerne Horns och Meyerfelts bröllop voro hvarken de
enda, som der firades, eller de enda, som hedrades
af tvänne Konungars närvaro. Året mellan de begge,
då Grefvinnan Piper besökte sin man, gifte Kongl.
Rådet och Öfverståthållaren Grefve Knut Pösse sin
dotter Hedvig Ulrica med Kapten Rosenstjerna, och
åfven deras bröllopp bivistade Carl XU och
Sta-nislaus (15).
Den föga skarpsinnige svenska monarken hade
inbillat sig, att allt skulle bli väl bestäldt, blott han
lyckades åstadkomma ett thronombyte i Pohlen. I
denna förhoppning insöfde han både sig och sitt
blödande fädernesland flera år, innan håh ändtligen
uppnådde detta, för allt annat än hans personliga fåfänga,
ändamålslösa mål (16). Och när det blifvit hunnet,
och Carls kandidat erkändes af utrikes makter,
smickrade man sig på fullt allvar äfven i Sverige med det
bedrägliga hoppet om snart slut på ett krig, som
redan under framgångarnas period störtade detta arma
lan,d i elände (17).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
