Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
Aurora (slugt:) ”Derpå var jag viss. Med
honom räcker oturen aldrig länge, och han slutar
alltid segrande, blott man har tälamod och
ståndaktighet.”
August ger henne med ett bifallande och
belönande ögonkast tillkänna, att han uppfattar syftningen
af hennes ord.
Spelen fortfara, äfvensom dansen. Flockar af
åskådare lägra sig kring dessa nöjen, under det
andra* samtala i fönstersmygerna.
Enke-Kurfurstinnan gör en pikett ä trois med
två sina uppvaktande: en Hofmarskalk och Statsfrun
Einsidlerin. En page öfverlemnar åt den sistnämnda
ett bref, hviiket hon, efter en flygtig blick på det
henne obekanta sigillet och handstilen, likgiltigt
stoppar under ena ljusstaken.
Kurfurstinnan (mildt:) ”Hvarföre bryter du ej ditt
bref, min goda Einsidlerin? Kanske är det något
angeläget, efter man tillställt dig det härvid detta tillfälle.”
Statsfrun: ”Om än så vore, det jag dock
be-tviflar, måste läsningen anstå, så länge jag har den
nåden att göra Ers Höghets parti.”
Kurfurstinnan: ”Men, då jag tillåter det... .
Nästa gifning är du från spelet, och ingenting som
hindrar dig, att se efter hvad brefvet innehåller.”
Statsfrun (med en djup böjning på hufvudet):
”Efter Ers Höghet så täcks befalla.”
Så snart Einsidlerin blir ledig, medan
Kurfurstinnan och Hof-Marskalken spela, bryter hon
brefvet och läser. En dödlig blekhet utbreder sig mer
och mer öfver hennes ansigte och hela hennes kropp
skälfver, tills hon med ett genomträngande anskri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
