Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
General Sparre, min svigers grefvinnas systerson,
är i denna stund enkling” (50).
”Allsmäktige Gud!” ropade Tessin, med höjd
blick, i det han sammanslog sina händer.
Fröken Horn snyftade högt.
”Gråt ut här — tog Hjärne i ny o till ordet —
det lättar bröstet; men jag upprepar mitt förbud att
sucka och lipa derinne. Ni ser huru det gick med
Sparrens grefvinna.”
Det behöfdes denna starka bevekelsegrund, för
att aftorka den djupkänsliga Fröken Horns tårar och
ingifva henne kraft, att visa sig lugn vid hennes
dyrkade beskyddarinnas sjuksäng.
Under så bedröfliga förebud nalkades julhelgen,
och de eljest glada tillredelserna till julklappar
inställdes, i afbidan på den bästa: Hertiginnans lif och
återvinnande af helsan. Redan randades den andra
dagen näst före julafton, och ännu hade döden ej
gripit sitt rof;’ men också icke afstått från sina
anspråk. Detta uppskof tände nya förhoppningar hos
alia andra än Hjärne, som med hemskt allvar gaf till
känna, att just detta vore det afgörande dygnet. Om
under loppet deraf någon oförmodad brytning
inträffade, kunde man äter böqa hoppas.
”Och i annat fall ?” afbröt Tessin och
Kammarfröken Horn nästan med en mun.
”1 annat fall — upprepade Hjärne, med fårad
panna och rynkade ögonbryn — blir det slut på
ovissheten.”
Archiatern lemnade denna dag icke kungshuset,
och Tessin uppehöll sig mera der, än i sitt eget.
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
