Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bedda beskyddarinna. Det var för att icke äfventyra,
att getiom ringaste buller störa hennes sömn, som
Fröken dröjde att ätervända till den sjuka och i
stället inlät sig i samtal med Öfver-Intendenten. Det
dröjde länge, och afbröts först af Hjärnes ankomst,
då han trädde ut ur sängkammaren.
Tessin skyndade, Fröken Horn flög emot honom,
för att af hans utsago vinna bekräftelse på det
hugnande budskap hon öfverfört. Men i Archiaterns
uppsyn stod denna bekräftelse icke att läsa. Det
undföll hvarken Frökén eller Öfver-Intendenten, och
denne sporde derföre, enträget och vemodigt: om
någon ny brytning inträflat i sjukdomen?
”Ny! — upprepade Hjärne och skakade
hufvu-det. — Jag har blott varseblifvit en enda, .... just
den, som jag länge både förutsett och fruktat.”
”Men Hertiginnan insomnade ju ganska djupt
och utan plågor?” yttrade Tessin, nästan skygg för
den upplysning han påfordrade.
”Djupt insomnade hon visserligen; — gaf Hjörne
till svar och suckade — ty hon vaknar aldrig mera” (51).
Med ett anskri föll Kammarfröken Horn
afsvim-nad på soffan.
Några veckor förflyta. I en annan våning af
kungshuset träffa vi Tessin, vridande sina händer af
oro och med frågor bestormande sin svåger, i
detsamma han träder ut ur Prinsessan Ulrica Eleonoras
sängkammare.
Tessin: ”Huru har du funnit Hennes Kongf.
JBöghet?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
