Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gud, hade jag den nåden1’ svarade jag. Hans Maj:t
klappade mig då på axeln, med de orden: ?,Jag ser,
att ni, Roos! icke har öfvergifvit mig.” Hans Maj:t
tog derefter upp ur rocken sitt armkläde och
torkade blodet från tvänne sår, hvilka han fått i ansigtet,
och på ett tredje tvert öfver inne i venstra handen,
skuret af en sabel, hade jag den nåden att aftorka
blodet och förbinda med mitt armkläde. ”Hvar äro
alla de andra, som öfvergifvit mig?” frågade nu
Konungen; hvartill jag svarade: att största delen
stupat, eller blifvit tillfångatagen. Hans Maj:t tog mig
i detsamma vid handen, sägandes: ”Roos, låtom oss
nu gå in i salen, att göra vårt bästa med det lilla
manskapet vi ännu ha igen.1’ Inkomne i salen
måste vi genast mota turkarne, som stormade in på
huset genom fönsterna; men vi besköto den så
allvarsamt, att de nödgades draga sig tillbaka och lemna
en hop döda qvar efter sig på platsen och vid
väggarna under fönstern, utom de döda och sårade,
hvilka de släpade bort med sig. Vid det förnyade
anfall de sedermera gjorde, togo de till bröstvärn
våra rustvagnar, dem de fyllde med gödsel,
äfven-som kameler och stora portar, och med detta allt
framför sig ryckte de an mot huset och aflossade
salfvor mot fönstern. N^r de kommo oss närmare
gåfvo vi fyr på dem, dä några stupade och de
andra lupo från vagnar, kameler och portar, släpande
med sig sina sårade. Derpå börjades en stark
kanonad mot huset, som var af sten uppmuradt från
grunden ända upp till det spånbelagda taket.
Närmare mot aftonen kastade turkarne beckkransar och
skö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
