- Project Runeberg -  Huset Tessin under enväldet och frihetstiden. Romantiserad skildring / Del 4. Sista delen af enväldstiden /
358

(1847-1849) [MARC] Author: Magnus Jacob Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”utan ock J ofelbant skulle sjelfve råka uti ett fast
’’större ansvar, än J Eder skulle kunna utreda, när
"hela riket för en så ringa orsak, och den der ingen
*1 synnerhet besvärlig falla kan, så länge det hos
”allom intet fattas på håg och vilja att betala detta
”förskott, äfventyren all deras välfärd, gods och
haffande egendom att förlora och fienden till rof och
"spillo lemna; och hvad ännu mera är, så lära
fienderna, när de se OSS vara utan nödig författning,
”bruka alla grepp och konster till att draga på
långbänken den af Wåra trogne undersåtare så högt
"önskade freden; varandes eder nogsamt bekant, det
"utan något ansenligt förskott försvarsverket här i
”riket således blifver beskaffadt, att det näppeligen
”lärer kunna hindra och afvärja det första, men ännu
”mindre gifva det sednare behörigt eftertryck.” = =
= — Allt redbart mynt, tillika med annat silfver,
koppar, jern, med ett ord alla slags redbarheter hade
Regeringen tagit mot mynttecken, hvarmed landet
blifvit så öfversvämmadt, att bonden ej vårdade sig
att arbeta, eller föryttra sina alster. Vid stort vite
blef brukspatronerne ålagdt, att tillverka två
tredjedelar mer än förut. Myntteckuens mer och mer
fallande kredit sökte man upprätthålla med hårda
fängelsestraff, och anvisningar utfärdades på helt och
hållet obefintliga fonder. Bevillningen, som
Ständerna 1714 åtagit sig och ingalunda på smulgråtsvis,
fördubblade kungen på eget bevåg 1717 och
fyrdub-blade densamma året derefter 1718. Banken hade
försträckt Konungen stora summor, dem han, på
inrådan af Görtz, vägrade betala med annat, än
Ständernas förbindelser, dem Kontributions-Ränteriet an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 2 22:36:21 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjtessin/4/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free