- Project Runeberg -  Huset Tessin under enväldet och frihetstiden. Romantiserad skildring / Del 5. Huset Tessin, (sednare tidskiftet) under frihetstiden. Första (5:te) delen /
277

(1847-1849) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ka elden, — der ingenting mera var att åtkomma,
stucko de sjelfva husen i brand. Sedan ingen
lef-vandes boning fauns att genomleta från loftet till
käl-larhvalfvet, utsträcktes sköflingen till de dödas.
Kyrkorna uppbrötos, grafvarna öppnades och tillika med
dem: likkistorna. De, som voro af metall
bortfördes; svepningar, dem förgängelsen ännu skonat,
till-grepos. Benrangeln och de mer eller mindre till
förvandling öfvergångna liken, kringvräktes ofvanjord,
„ eller upprestes mot väggar och murar, under
kannibaliskt hån af helgedomens fräcke rånare.

Oumbärlig, som olja för lampan, äro berusande
drycker för det moscovitiska modet. Det behöfde
äggas till den gräsligaste bland illbrager. Rån och
plundring, helgerån, mord och mordbrand skulle ej
tillräckligt stämptet ryssarnes hemsökelse af Sveriges
kustland. Dfer borde ej saknas våldtägt. Den saknas
~ej heller i Norrköpings oförglömliga missöde den 30
Juni 1719.. . .

Hon hette Berfelt den 16-åriga flicka, Irka
tjusande genom sin sällsynta skönhet, som sin
¥estali-ska oskuld, hvilken, af barnsligt nit att undan
för-äldrahusets förstörelse rädda en och annan småsak af
4illgifvenhets värde, qvarhölls i det redair brinnande
•hemmet äonu sedan det blifvit mål för dubbel
sköf-Itng: af lågor och ryssar. Först då eldfaran blef allt
för öfvertoäugande att längre kunna trotsas, öfvergaf
hon, ’med bröstet svällande af suckar och ögonen
fuktade a€ förtviflans tårar, den kära bostaden, på
hvilken taket störtade * in nästan i samma ögonblick*
hon öatte foten på gatan. Med snabba, luftiga fjät
ilade hon nu mol det tillhåll, dit hon visste att hen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:45:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjtessin/5/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free