Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA KAPITLET.
Åren förgingo emellertid utan serdeles omvexling.
På Holmen var det Ludvigs uppfostran, på Berga
Fredriks ocb Mathildas som utgjorde hufvudsakliga
åsyftningen och sysselsättningen. Naturen hade hos dessa
begge gossar nedlagt helt olika anlag, och de blefvo
också på belt olika sätt utvecklade. De stunder på
dagen, som ej upptogos af lärarens undervisning, delade
Ludvig mellan att vara sin faders smekunge ocb
ro-docka och torparebarnens plågoande. Ty fadren, som
lefde blott för och i denna son, hastade att
tillfredsställa alla hans små nycker, bland hvilka den att spela
husbonde och låta godsets barn alltför tidigt röna
gisslen af sitt välde, icke var den minst förderfliga. Ja,
öfversitlarekallet hade för honom sådan dragningskraft,
att de osjäliga djuren fingo umgälla, då han var i sak*
nad af varelser af sitt eget. slägte — sin faders
betje-ning och underhafvande — att kufva och pina, och
han fann ingenting roligare, än att snärta bästarne,
lyfta hundarne i öronen, nypa kattorna i svansen, o. s. v.
Läraren, som, enligt Leyonbergs uttryckliga
föreskrifter, borde inskränka sin omsorg till Ludvigs
undervisning, emedan fadren åtog och förbehöll sig sjelf
allt annat, som hörde till hans älsklings uppfostran,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
