Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - -s Café
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke tillräckligt. Betrakta denna klumpiga, rödmålade
bordskifva, betrakta den noga, och du ser en rispa deri ...
den har Bellman gjort. Denna flottfläck på väggen? —
den har Wickenberg ditklatschat. Ser du det spruckna
lampglaset? ... det spräckte Dahlqvist samma afton han
debuterade i “Hamlet“. Förstår du nu?
Tror du mig, om jag säger, att Historie- och
Antiqvitets-Akademien förgäfves bjudit en och en half million
för detta dyrbara amöblement? — Men, frågar du, denna
mognade mö, är hon också 1,000-årig? Är hon också en
antiqvitet, som Wickenberg toucherat och Dahlqvist
spräckt och för hvilken Historie- och Antiqvitets-Akademien
förgäfves bjudit en och en half million? Oblyge
spefågel! — jag skrattar och hör, att du är en typ för
den sanna bondenfalden. Hör derför på, om du vill veta
något.
Sennora Blum var en gång ung och skön, skön som
en dagens stråle, likt Axels brud, ett Söderns barn, och
“de rika, svarta lockar lågo likt en midnatt kring en
rosengård“. Tiden har nu vissnat dessa skära blommor,
vinterns snö har lägrat sig i dessa lockars natt, och ändå
— förunderligt, men sannt! — är hon caféets lyckliga
stjerna, denna samma kraftiga magnet, som redan för
ett par tiotal af år sedan attraherade lejonet och blousieren
vid denna disk. “Det sköna trifs i många former, och
skönt är allt, hvad snillrikt är“, säger en stor skald, och —
sennora Blum är ännu skön! Och tror du ej, att det
tarfvar stort snille, fin observationsförmåga, takt och
vidsträckt menniskokännedom för att med stadig hand sträcka
spiran öfver ej mindre än tre i rätt nedstigande linie
efter hvarandra gående generationer af en hufvudstads
sprättar.
Låtom oss derför lyfta på en flik af det förhänge,
som beslöjar den underbara sennorans magiska kraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
