Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Nihil“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessa voro dock upptagne; de begärde ett oxöga;
likaså. De ärnade just misslynte återvända, då notarien
gjorde den djupsinniga reflexionen, att det äfven fans en
vind, och till denna voro väl ej alla biljetter upptagna.
Så var dock nära på händelsen, vinden var inkräktad
utom två platser, och de hunno ej långt för fyra
personer. Notarien tillkännagaf då, att ett nytt ljus uppgått
för hans inbillning: det fans ju äfven en kronvind. Ehuru
han svurit på att nihil sitta der, tog han dock för sig och
sin flamma två biljetter på detta ställe, medan magistern
med sin flamma gick till den förnämare vinden.
Då första pjesen redan var börjad, när herrskaperna
intogo sina platser, förlöpte allt derunder tyst och stilla.
Magistern, som är en mycket fredlig och stilla man,
upphängde genast sin hatt på en vid hans sida framskjutande
gren och stälde sig derpå helt beskedligt med sin sköna
mot barriéren för att beskåda det fjerran nedom honom
i full gång varande spektaklet. Notariens olyckliga humor
förledde honom dock genast till ett satiriskt spörsmål till
en af grannarne, och då denne alls icke var någon
“humorist“, utan tvärtom en mycket allvarsam man, bad han
honom helt tvärt “dra in hakan, emedan det annars kunde
falla dagg derpå“, något, som notarien alls icke lät sig
sägas två gånger. Allt gick bra till första pjesens slut,
då han bad föreståndarinnan för lamporna gå ned och
köpa litet konfekt. Hon skyndade sig allt hvad möjligt
och då hon nu åter neg för klassikern och framlemnade
påsen, frågade han, aldrig förgätande ett tillfälle att blänka
med sina qvickheter:
— Madam går i stöflor, tror jag?
— Har herrn mistat några — hvaba? frågade lampfrun
och satte näsan i vädret.
— Jag lånar nihil ut några stöflar, madam lilla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
