Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TJUGOANDRA KAPITLET
GAMLE DON TELESFORO.
När de blifvit ensamma i cellen, vände George sig
till Jim Cox.
— Ha vi begått en dumhet eller ej? fyrade han
hetsigt af mot följeslagaren, hvilkens orubbliga lugn
började irritera honom.
— Äro vi där igen? Hör nu, ni måtte inte ha
satt er in i saken. Vi ha blifvit arresterade...
— Ja, hvarför ha vi det? afbröt George.
— Vi voro inte de starkaste, Harrison. Under
sådana förhållanden blir jag alltid medgörlig.
Hvarför skall ni tänka på det? Don Desiderio har på
sätt och vis öfvertaget just nu. Men jag inbillar mig,
att bladet vänder sig, bara don Telesforo tittat på
arresteringsordern. Jag undrar för öfrigt, hvar don
Desiderio befinner sig och hur han mår?
George bet sig hårdt i underläppen och slungade
en vredgad blick på sprickan i väggen.
— Vill ni höra min teori om det här? frågade
Jim Cox fullständigt oberörd.
— Jaså, ni har en sådan?
— Det har jag alltid, Harrison. Att göra upp
en teori anser jag vara bland det nödvändigaste man
kan företaga sig. Denna gång är den tillverkad efter,
hvad min vän doktorn skulle kallat logikens lagar.
Det låter inte illa, hvad?
— Prata på ni, Cox. Något nyttigt kunna vi
ändå inte företaga oss.
— Det där om nyttan står för er räkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
