Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
Var god lemua oss, min fru!" — tillade han
vänd till mig — "jag har något enskildt att
säga herr von Zellsings."
Han förde mig artigt ut genom dörren och
stängde deu. Utan förmåga till motstånd lät
jag delta ske; men efter några minuter,
der-uuder jag hörde min mans lugna röst ifrån
rummet bredvid, fanu jag att jag måste i hans
närvaro säga några ord till den man, som jag
beslutat att derefter aldrig återse, och jag
återvände derföre.
Denne man var dock försvunnen.
Min make stod ensam inne; men icke längre
sig lik. Ett par stora perlor droppade, icke
från hans ögon, men från hans panna, och ban
gaf mig en lång blick, en djup och oförgätlig
blick, och innan jag hann att öppna mina
läppar, lemnade han rummet med osäkra steg.
Han var borta. Hans steg hade tystnat,
men fortfarande upprepades deras ljud i mina
öron, fortfarande var hans sista blick fästad på
mig, och fortfarande stod jag qvar på den plats,
der han gåtl förbi mig.
Hitintills hade mitt medvetande varit klart,
min tanke ordnad, min vilja bestämd, men nu
började det bli oredigt inom och utom mig.
En tryckande förlamning smög sig öfver kropp
och själ och jag neddignade på soffan. Då
jag vaknade till sans, stod det nyss skildrade
uppträdet för mig såsom en dröm och jag
frågade mig hur min fantasi kunnat skapa något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
