Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjertats visa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När älskaren, sviken i kärlekens hopp,
På verlden förbannelser hopar,
Då blickar han dyster mot stjernorna opp,
Och: »trolösa hjerta!« han ropar.
Då slår han på mig under buller och bång
Och sjunger så gråtmild en sång.
Och kommer en narr ibland menniskors barn
Och verlden med dårskaper fyller
Och störtar till slut i sitt trassliga garn,
På hjertat så gerna han skyller.
Han skapade sjelf ej sitt gäsande blod:
Han var ju så glad och så god.
Dock vet jag ett hem, der jag trifves så väl:
Det är hos en älskande flicka.
Då lefver i hjertat en lågande själ,
Då får utur ögat jag blicka.
Då sitter jag stilla och klappar och slår
Och räknar, hur tiden förgår.
Men sist, när en gång ur sitt jordiska band
Den kämpande anden vill ila
Och svinga igen till sitt fädernesland,
Då lägger sig oron till hvila;
Då sitter jag stilla och klappar och slår,
Då vet jag, när lifvet förgår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
